Det är fullbordat

Stubbar efter popplarna jag skrev om nedan.

Trädmordet på Sjöbergsplan som jag skrev om nedan är nu fullbordat. Av någon anledning har man låtit ett träd stå kvar.

(Jag kan f.ö. inte låta bli att citera Stockholms stads svar på frågor från medborgare som är bekymrade över de skenande kostnaderna, Från ursprungligen 8 miljarder har man ju redan  nu kommit upp i 12. Staden förklarar varför; "Ökningen av kostnaderna från lägesredovisningen består främst i att uppsatta besparingsmål inte kunnat nås, att projektets omfattning ökats, att tidsförskjutningar skett och att riskreserven utökats." Samma sak hade kunnat uttryckas betydligt kortare: "Kostnadsökningen beror på att projektet blivit dyrare," Men risken hade ju då varit att medborgarna hade genomskådat det hela.)

Den stora poppelstriden

Natten till måndagen utbröt en stor poppelstrid då tiotusentals stockholmare från alla stadsdelar ockuperade Sjöbergsplan för att förhindra att de ståtliga popplarna fälldes för stadens prestigeprojekt. Det blev en blodig strid när polisen grep in med kravallchock mot de kontorsanställda, bankdirektörer, studenter, söderhippies, uteliggare, bullbakande och kaffeserverande damer, skådespelare och artister som stod enade i motståndet mot vandaliseringen. Till slut fick polisen ge sig och popplarna står kvar.

Nej det blev visst fel. När jag googlade efterkällmaterial fick jag upp i stället upp information om den stora almstriden i Kungsträdgården år 1971 och blandade ihop det. Det var då det. Den här gången gick det lugnt och stilla stilla när man sågade ner 5 av 9 träd som förberedelse för den 8-filiga motorvägen från Söder till Gamla Stan.  De kvarblivande kommer också att kapas. Vegetationselement är bara i vägen.

Skönt att folk har lärt sig vem det är som bestämmer. Hoppas det går lika lugnt till när man börjar såga i kastanjeträden vid Medborgarplatsen för att bereda plats för motortrafiken.

Uppdatering: Gabrielle, alltid på vakt mot förfulning och skövling, har också skrivit om popplarna.

https://rolandwalden.wordpress.com/

PR-konsultens nya kund

"Mina örnar skola flyga från torn till torn
tills de nå Kreml."

När en debatt bröt ut om politikers s.k. "karenstid" dvs den tid som borde förflyta innan man antog ett nytt jobb efter det att man avgått skrev jag en liten ironisk sväng om Rasmussen Consulting som jag ansåg hade satt ett svårslaget rekord i branschen. Trots att jag rekommenderade min läsekrets att vända sig till den förre NATO-generalsekreteraren, speciellt om man ville börja något krig eller så, vet jag inte om han fick några kunder. Men nu kanske marknaden öppnats: för några dagar sedan meddelades att Ukrainas president  Petro Poroshenko utnämnt Fogh Rasmussen till sin "Advisor".

Att detta inte sitter så bra i Kreml är klart. EU Observer skriver visserligen att Russia mocks ex-Nato chief's new Kiev job , Att en man vid namn Kalashnikov (sic!) uttalar sig argsint tyder dock knappast på något humoristiskt sinnelag.

Kreml menar att utnämningen visar att Poroschenko inte litar på sina egna. Kanske man vågar ta ett litet litet steg ut ur åsiktskorridoren och påpeka att det verkar finnas ett visst fog för detta: EU Observer skriver att "The ex-Nato chief is the latest in a series of foreigners appointed to senior posts in Ukraine including in the finance ministry, economy ministry, EU affairs ministry, the prosecution service and local government".

Det största utropstecknet är naturligtvis att regeringen utnämnt Georgiens tidigare regeringschef Mikhail Saakashvili till guvernör i Odessaregionen och givit honom ukrainskt medborgarskap¨vilket han kan behöva eftersom han fråntagits sitt georgiska. Här får Ukrainas ledning verkligen se upp: i konflikten med Ryssland angående utbrytarregionen Sydossetien överskattade han grovt det stöd han kunde räkna på från NATO och USA och provocerade därmed fram ett katastrofalt inbördeskrig.

Kombinationen Fogh Rasmussen - Saakashvili  kan bli ödesdiger för Ukraina.

I djupa källarvalven

För att i någon mån kyla ner känslorna inför vad som pågår i Österrike passar  jag på att återpublicera en text från 2008 för en stunds läsning. Den är av personlig karaktär och handlar om ett möte med en trevlig och vänlig FPÖ-sympatisör och är trots sin ålder relevant än idag.  Enda skillnaden är att tanken att åter låta partiet nalkas maktens grytor då var ett stort tabu både för konservativa och socialister medan man idag närmast funderar på om man själv skall få tag i sked för att dela soppan.

Läs alltså gärna texten I djupa källarvalven.

Ett djupt splittrat land

Ovissheten om utgången av presidentvalet i Österrike kvarstår åtminstone till i eftermiddag eller kväll. Under tiden kan man begrunda nedanstående diagram publicerat i dagstidningen Der Standard. Språket lär inte lägga hinder i vägen för den klara tolkningen:

Österrikiska presidentvalet - första resultat

Enligt de högräkningar som just nu /17:30) föreligger är utgången ytterst oviss. FPÖ-kandidaten Hofer beräknas få 50.1 % av rösterna och hans motståndare van der Bellen 49.9 %. Detta är en prognos när ca 60% av rösterna räknas. Den innehåller också en prognos om poströsternas fördelning. I den gruppen har man räknat med ett tydligt övertag för van der Bellen. Men antalet poströster har varit oväntat stort tdenna gång (ca 900 000) och slutresultatet bli antagligen inte klart förrän under måndagen. I motsats till de flesta prognoser steg valdeltagandet ytterligare från första omgången och beräknas nu uppgå till 72.5 %, ett aktningsvärt tal.

Det enda som med säkerhet kan sägas är att de som talat om ett polariserat land fått än mera tydligt ätt än man kunde  befara.

Länk till ORF:s  (det statliga TV-bolaget) högräkning: http://orf.at/stories/2340480/2340481/

En fascistisk regering i Västeuropa?

Uppdatering 22/5 2016:

Nu, på själva valdagen strömmar de artiklar in som borde ha publicerats och diskuterats lång tidigare. Aftonbladet skriver  "Snart kan vi vara tillbaka i nåt som liknar 1930-talets Europa"  resp.  "Bakom leendet finns järnnäven" . Deras korrespondent har träffat och intervjuat Hans Rauscher som jag också refererade till i  mina inlägg.


Uppdatering 21/5 2016:

Äntligen två vettiga artiklar i DN. Först givetvis Richard Swartz: Politisk radikalisering underifrån. Sedan Jan Lewenhagen: Högerpopulist kan ta hem vinsten i Österrike Trots sin intetsägande rubrik har den senare artikeln flera intressanta samtal med både politiker och "vanligt folk" - ger en ganska bra bild av stämningen.

Men det är så dags nu!


Jag har på Euroflarn skrivit tre inlägg om utgången av den första omgången i presidentvalet i Österrike (länkar nedan). Jag är djupt besviken men inte förvånad över hur litet intresse detta väckt  i svensk press och andra MSM. Man menar väl att vad som händer i detta lilla alpland långt bort inte är mycket att fästa sig vid.

Faktum är dock att möjligheten att Österrike nu på söndag väljer en president från postfascistiska FPÖ är överväldigande stor. I den mån svenska tidningar uppmärksammat detta har man viftat bort det med att presidentposten endast är "ceremoniell".

Detta är inte sant. Grundlagen ger presidenten stora möjligheter att avsätta och tillsätta regeringar vilket den ledande kandidaten förklarat sig beredd att göra. Detta skulle leda till nyval vilket med ganska stor sannolikhet skulle innebära att FPÖ blev största parti och anförtros regeringsbildningen. Både de stora traditionella partierna (SPÖ och ÖVP) vacklar i sina ståndpunkter men är egentligen helt inställda på att samarbeta med FPÖ.

Vi står alltså inför perspektivet att ett "västeuropeiskt" land kommer att ledas av en folkvald högernationalistisk regering med ideal som Ungerns och Polens. Men egenltigen värre eftersom Österrike fortfarande dras med en stor mängd brun surdeg, inte minst genom de s.k. Burschenschaften ur vilka FPÖ:s (och till stor del även ÖVP:s) ledande politiker rekryteras.
Österrike skulle då styras av det parti som ,medförde att landet bojkottades av övriga EU år 2000. Bojkotten upplöstes senare genom en mycket tvivelaktig insats av sedermera fredspristagaren Martti Ahtisaari.
En sådan utveckling kunde få katastrofala följder för utvecklingen i Europa. En artikel ur EU Observer "Austria  prepares for historic swerve to the right" skriver om detta.

Mina inlägg på Euroflarn:

Presidentval i Österrike

Another one bites the dust

Tillbaks till trettiotalet?