3 dec. 2013

Abba Haidschi bumbaidschi bum bum

Bortsett från videon är denna text det bidrag jag skrev 2006 till Joruns adventskalender, en fin tradition från perioden 2005 till 2010. Men den är aktuell än idag. 2005 fanns inte så mycket på YouTube, nu finns hur mycket som helst och vill ni höra Placido Domingo, Hans Hinterseer eller en kinesisk barnkör är det bara att leta på YouTube med visans namn.




I Österrike sjunger man. Män sjunger, kvinnor sjunger, barn sjunger. Ibland var för sig, ibland tillsammans. Och det är ofta fruktansvärt vackert. Särskilt till advent och jul. En av de traditionella sånger som oupphörligt spelas i radio, teve, shoppingcenters, tunnelbana, julmarknader – som gosskör eller blandad kör eller smäktande insjungningar av Engelbert Humperdinck, Nana Mouskouri, Peter Alexander, Mireille Mathieu, Heintje och många andra:
Abba Haidschi bumbaidschi schlaf lange,
Es ist ja dei Muetter ausgange,
Sie ist ja ausgangend kummt lang net hoam,
und läßt dös kloa Büabel alloa net dahoam.
Refrain:
Abba Haidschi bumbaidschi,
Bum, bum, bum, bum,
Abba Haidschi bumbaidschi, bum bum.
 (Abba Haidschi bumbaidschi sov länge; din mor har gått ut och kommer inte hem på länge; hon har lämnat den lille pojken ensam hemma;)

Men vad i allsindar betyder det?  Det  märkliga är att ingen verkar veta varifrån orden kommer. Själva visan är uråldrig: den anges vara bajersk, tyrolisk, steyrisk allteftersom. En vardaglig och populär förklaring är att det bara är nonsensord, ibland utsmyckat till att vara ljudhärmning  av en sång som en grekisk barnflicka skulle ha sjungit för något tyskt furstebarn.  Men seriösa forskare verkar se en anknytning till turkiska. En vacker tolkning är att sången handlar om Maria och Jesusbarnet;  eftersom de kom från mellanöstern har man i sången vävt in turkiska ord man hört från ockupanterna. Därför har det också övergått till att bli en julsång.

En annan, och mera sinister, tolkning, härleds från sista versen:
Und da Heidschi-Bumbeidschi is kumma
Und hat ma mei Büabal mitgnumma.
Er hat ma's mitgnumma und hat's nimma bracht,
drum wünsch i mein Büabal a recht guate Nacht
(Och Heidschi-Bumbeidschi har kommit och tagit min lille pojke med sig. Han har tagit honom med sig och inte lämnat tillbaks honom; därför önskar jag min lille pojke en god natt).

På gränsen mellan det osmaniska och habsburgska riket förekom ofta ömsesidiga kidnappningar, terroraktioner och plundringar. Känt är att turkarna kidnappade gossebarn som uppfostrades till ”janitscharer” vid sultanens hov. Möjligt, ja troligt, är väl att sången syftar på detta.

Dock: i nuvarande politiska läge vill vi inte ytterligare hetsa upp sinnena utan lutar oss tillbaks och njuter av den smäktande kören.  Att inte begripa vad man hör är ju en omistlig del av nutida musikkultur. Men litet spännande är det med denna direktkanal ner i historiens djup och till en tid när gränsen mellan orient och occident  gick just utanför dörren mot den fredliga gatstump vi numera bebor.
Abba Haidschi bumbaidschi,
Bum, bum, bum, bum,
Abba Haidschi bumbaidschi, bum bum.

(Wien 2006 12 02)


15 kommentarer:

  1. Spännande omläsning för mig - och något har ju innehållet ändrats eller förskjutits för mig, eftersom min blickvinkel i världen förändrats ett snäpp. Ja, och vacker sång - suggestiva ord. Och något närmare det turkiska har jag väl kommit.

    SvaraRadera
  2. Intressant! Var på nätet om inte här hittar man dessa guldkorn av kunskap att lägga till sin rudimentära bildning...

    SvaraRadera
  3. Agneta17:56

    Kan det inte Abba Haidschi/Heidschi-Bumbeidschi syfta på någon figur motsvarande John Blund? För sången är väl en vaggvisa.

    SvaraRadera
  4. Tvivlar nog litet på det Agneta. I motsats till 2006 finns nu ett rikt material på nätet, dock inget som jag bedömer som speciellt övertygande. En "vaggvisa" är det väl på sitt sätt. Frågan är vem som sjunger- mamman eller en "babysitter". Ett par artiklar menar att det är en barnflicka som tröttnat på att mamman är borta (i ett fall hos en älskare) och bara vill bli av med barnet. Här är ännu en vers med sinister inriktning:

    Aba heidschi bum beidschi, schlaf süße.
    Die Engelein lassen di grüße.
    Sie lassen di grüßen
    und lass'n di frag'n,
    ob Du im Himmel spazier*n willst fahr'n
    Aba heidschi bum beidschi, bum bum
    aba heidschi bum beidschi, bum bum.


    Men numera finns det en uppsjö av gulliga varianter men de är nog av senare datum.

    Man kan nog inte bortse från det orientaliska inslaget antingen man vill tro att det är Maria som sjunger för Jesus eller en österrikisk mamma som beklagar ett barnarov.

    Spännande i alla fall att det inte verkar finnas någon övertygande förklaring.

    SvaraRadera
  5. Man undrar - är det ngt tyskt, eller bara allmänt germanskt, detta med barn i händerna på nåt skumt och dödligt?
    Wer reitet so spät durch nacht und wind...
    in seinem armen das kind war tot.

    Dubbelheten hos din barnvakt och hos fadern i Erlkönig kan man göra muchas psykoanalys av. Liksom av Bröderna Grimm och andra sagor. Bruno Bettelheim skrev en gång en bra bok om det där. Men den har jag glömt. Goethes dikt förblir ett mysterium, och känns som om den bygger på något äldre sagoelement.

    Nu ska jag lyssna på det förträngda barnarovet.

    SvaraRadera
  6. Jag vet inte varför man kan undra om det är något tyskt med skum eller dödlig behandling av barn. Övergrepp mot barn har alltid funnits här i världen. Vi har till exempel det bibliska exemplet om gossebarnen under två år som dödades i trakten kring Betlehem. Vi har alla flickebarn som bara i denna stund utsätts för tortyr/omskärelse. Osv osv osv

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ursäkta Bodil, men jag tänker på en viss sinsiter sida i det tyska kulturarvet, från Bröderna Grimm till en del annat offerrituellt hos Wagner. Men det finns naturligtvis människooffer och barnaoffer överallt.
      Det som är underligt är att det finns i form av en vaggvisa, eller en saga, som hos Grimmarna. Där bland annat en moder förvandlar sitt barn till en korp när hon blir förbannad på det. Och exemplen kan mångfaldigas. Rätt otäcka sagor för barn.
      Bruno Bettelheim tar upp dessa gamla monster till beaktande i all välmening (och från alla upptänkliga håll) i sin bok "Sagans förtrollade värld". Där "Korpen" är en av många exempel från Bröderna Grimm.

      Radera
  7. Anonym19:09

    För mig har det alltid varit en vaggvisa. Min mor sjöng den för mig och jag sjöng den senare för min lillebror, medan mamma var ute och kanske, som Bengt antyder, roade sig.
    Det där Abba du skriver Bengt, har jag alltid trott var "aber"

    SvaraRadera
  8. Ja vem vet. Vi kan tänka oss två scenarier. I den ena (Placido Domingo och en mängd smörsångare) är det en gullig vaggvisa. Här är en vers:

    Aber Heidschi Bumbeidschi schlaf ein,
    Du bist in der Nacht nie allein,
    denn alle Gedanken und Wünsche von mir,
    die kommen als zärtliche Träume zu Dir,
    und die Liebe allein weiß warum,


    Problemet är att ingenting sägs om vad de konstiga orden betyder.

    I en annan tolkning sägs det rent ut att det är döden som kommer på besök när mamma är ute. Döden (Heidschi Bombeidchi) lockar barnet med himmelens fröjder, barnet följer med och kommer aldrig tillbaka.

    Aba heidschi bumbeidschi es schlafen
    Am Himmel die Schäflein, die braven
    Sie ziehen dahin an dem himmlischen Zelt
    Vergessen den Schmerz und den Kummer der Welt


    "Gevatter Hein" är en ålderdomlig omskrivning för döden (jmf "hin" i "hin Onde".) - Hein/heidschi kanske finns där ett samband.

    I den version närmar vi väl också der Erlkönig som Gabrielle B. skriver om. Men då kommer vi in på ett område som är mycket obehagligt.

    SvaraRadera
  9. Anonym23:54

    Tydligen en sång som kan anpassas efter den man sjunger den för. Vaggvisa, kärlekssång etc.

    SvaraRadera
  10. Gabrielle, jag var tvungen att säga något för annars hade det legat och grott i köttet. Bättre då att ta upp det i luften.

    Sedan är väl Grimms Märchen visserligen samlade i tyska länder (Tyskland fanns ju inte då) och av tyskar, men mycket av själva sagostoffet hör till ett mycket större gemensamt europeiskt arv som väl för övrigt sträcker sig också utanför Europa. Indoeuropeiskt, kanske.

    SvaraRadera
  11. Bodil: Jag är allt för uppriktig dialog.

    Och nu får vi väl återgå till Bengts lite mer gladlynta versioner.

    SvaraRadera
  12. Det drar ihop sig. Jag tittar efter i Duden, alltid en bra idé när det gäller tyska språket. Där hittar jag uppslagsordet "Hadschi" som synonym till "Wallfahrer" med tillägget "islamische Religion." Stärker den osmanska hypotesen eller bara en tillfällighet?

    SvaraRadera
  13. Den obligatoriska pilgrimsfärden till Mekka kallas väl "haj" eller "hadsch" med "vårt" sätt att skriva.

    SvaraRadera
  14. Roligt att du skriver "vårt" om det där väl ändå rätt tyska skrivsättet. Eller skriver man verkligen så på svenska? Hadj?

    SvaraRadera