Varför är det bland de demokratiska partierna just de som gör anspråk på att vara kristna och t.o.m. bär epitetet i sitt namn som är mest hårdhänta och avvisande gentemot flyktingar? CSU och KD är värst i sina respektive länder, låt vara att i det senare fallet en omedveten komik i partiledarens framträdanden bidrar med ett om än minimalt försonande drag.
Är det helt enkelt undergångshotade partier med en irrelevant ideologi som försöker profilera sig?
Kristna fundamentalister i USA körde åtminstone förr i tiden med slagordet "What would Jesus do?" Borde inte deras meningsfränder i Europa och Sverige ställa sig samma fråga emellanåt? Vi andra kunde ju fundera litet över vad humanism innebär i det konkreta fallet.
Är inte den "kristna" täckmanteln i länder som Tyskland/Italien ett sätt att täcka över att deras föregångare, Zentrumspartei m.fl. misslyckades innan diktaturerna under mellankrigstiden? Liksom, varför skulle en kyrkgängare i Schleswig egentligen rösta på CDU? Eller en kyrkligt aktiv utanför Bayreuth på CSU?
SvaraRaderaCSU gör förresten anspråk på att vara "Sozial" till skillnad från "demokraterna" i de övriga femton delstaterna inom die Union. Vilket folk som ska ingås i detta habitus kan man avgränsa bäst man vill som historien lärt oss.
En annan sak med CSU: Sedan Franz-Josef Strauss dagar har det varit underförstått att det får inte finnas något alternativ till höger om CDU/CSU. CSU får vara mer populistiskt och företrädarna får skrika de mest vulgära saker (men gav tacksamt krediter till DDR som det visade sig efter murens fall). Får se hur det går med AfD till 2017.
SvaraRaderaTack för dina kommentarer. Jag antar att epitetet "kristlig" definierar partiernas speciella målgrupp: de människor som anser sig själva som "kristna" och som man då tror låter detta övertrumfa andra skillnader som t.ex. de geografiska som du nämner. Men det funkar ju inte så bra i Sverige i vart fall. (Det måste väl f.ö. bli ett problem nu när en allt större andel av väljarkåren blir muslimsk - inte kan väl ett politiskt parti som strävar efter makt bortdefiniera en växande del av befolkningen som potentiella väljare.)
SvaraRaderaOT så det stör: Jag såg Göran Hägglund i "På spåret" igår. Vilken kille! Bildad, kunnig, artig och välklädd och dessutom med en portion humor. Vilken kontrast till de flamsande fyllbultarna i andra buren! Förstår egentligen inte hur han kunde hamna i ett sådant parti. Hans efterträdare lockar också till skratt men av andra anledningar :)
Kristdemokraternas stora valkrets i Sverige har alltid varit Jönköpings län (där de får 13-15% av rösterna och i princip garanterade ett eget riksdagsmandat även om partiet hamnade under 4%-spärren nationellt; 12,5% av rösterna ger minst ett mandat då valkretsen har tretton platser att fördela). Därefter följer Västra Götaland Västra (Bohuslän minus Göteborg, med andra ord de schartauianskt präglade bohuslänningarna i skärgården) och på tredje plats, faktiskt, Stockholms län, där KD senast fick drygt 11% i Danderyds kommun, 7,81% på Lidingö och 7% i Täby.
SvaraRaderaVilket alltsammans är väldigt intressant för på något sätt påminner mig röstningsmönstret om de svenska katoliker man träffar på. Antingen är det invandrare eller barn till invandrare från Sydeuropa, Polen och Chile, i många fall mycket enkel bakgrund, eller så är det andligt lagd svensk övre medelklass som konverterat i vuxen ålder (Sven Stolpe, Bo Cavefors, även biskop pater Anders Arborelius med sin ädelskånska kan nog räknas dit även om jag är osäker på hans väg in i kyrkan).