Ovissheten om utgången av presidentvalet i Österrike kvarstår åtminstone till i eftermiddag eller kväll. Under tiden kan man begrunda nedanstående diagram publicerat i dagstidningen Der Standard. Språket lär inte lägga hinder i vägen för den klara tolkningen:
Vilken beklämmande statistik. Tanken går osökt till SD-underlaget. Europas losers som är ute och gräver upp ett nationalistiskt självförtroende.
SvaraRaderaMed risk för att verka tjatig så är det nästan exakt samma mönster i USA vad gäller vem folk vill se som president. Vad jag förstår så var det många som inte gillade van der Bellen men röstade på honom ändå för att undvika en president Hofer? Det är väl i så fall bara att hoppas att samma sak sker i USA.
SvaraRaderaInstämmer med Gabi, vilka siffror. Men vår tid älskar ju det svart-vita och avskyr nyanserna. Vet man något om förhållandet "Stadt-Land"?
SvaraRadera@jcb: "Die Städte ergrünen, das Land färbt sich blau" http://derstandard.at/2000037519152/Die-Staedte-ergruenen-das-Land-faerbt-sich-blau
SvaraRaderaDen här kartan talar också sitt tydliga språk: http://derstandard.at/2000037433421/Ab-1700-Hochrechnungen-und-Gemeindeergebnisse?ref=rec
I Wien fick vdB över 60´%.
Som Olof Å och andra påpekat är det väl tendensen liknande i många länder. Jag vet dock inte hur SD:s väljarunderlag fördelar sig i Sverige.
Den här artikeln går med relativt hög noggrannhet igenom var väljarna för olika svenska partier bor:
SvaraRaderahttp://www.fokus.se/bastattbo/har-bor-valjarna-2/
Mönstret verkar vara detsamma som i andra länder:
"De kommuner där sd fått relativt högre andel röster i kännetecknas av lägre andel högutbildade, lägre andel kunskapsarbetare, lägre genomsnittlig inkomst, högre ohälsotal, och dessutom placerar sig dessa kommuner längre ner i RFSL:s ranking av insatser för och attityder mot HBTQ-personer. sd fick en högre andel röster utanför kommunerna med större befolkning och högre befolkningstäthet. Dessa kommuner hade också en högre arbetslöshet. Intressant nog hade kommunerna inte en högre andel utrikesfödda. Kommunerna hade en lägre kostnad för äldreomsorg, utnyttjade rut-avdrag i mindre utsträckning och hade en lägre grad av privatisering inom välfärdsområdena. I de kommuner där sd gick framåt relativt mer, backade samtidigt m, fp och v i högst grad."