(Foto Mksson) |
Mera revolutionärt var det längre bak i tåget där "Tantpatrullen" entusiastiskt sjöng riktiga kampsånger från 70-talet som "Tjejer" och "Vi äro många".
En annan megafonledd grupp skulle just klämma i med "Röda fanan" men sången dränktes av en blåsorkester på trottoaren som körde "Internationalen" så det dånade. Kanske var det en efterklang från de fraktionsstrider som alltid präglat vänsterismen.
Emellertid skall ni inte behöva gå miste om "Bandiera rossa". Här är en länk: Röda fanan.
Översättningen är av Lars Forsell. Men det låter bättre på italienska. Därför var det också den versionen som användes när de blivande näringslivstopparna och jag skrålade sången i Handelshögskolans källare i forna tider. Man kan undra varför kommunister och socialister alltid haft de bästa sångerna.
Det var en härlig vårdag så min toleransnivå var okaraktäristisk hög.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar