3 sep. 2012

Cléo de Mérode och Fia Jansson


Den här bilden ur Grönköpings Veckoblad  föreställer varken konferensvärdinnan Agneta Palmodin (27) eller frkn talröret Ada A:son Susegård (mp) vilket bladet ibland vill få oss att tro.  Vi publicerar den här som en uppdatering av vår långa text från 2010 om den märkliga och beundransvärda sångerskan, skådespelerskan, teaterdirektören och filmregissören Anna Hoffman - Uddgren (obs stavning). 1903 drev Anna ett nöjesetablisemang på Djurgården där bl.a. den världsberömda franska dansösen Cléo de Mérode (t.v.) gjorde ett gästuppträdande.  Den som inte läst vår text om Anna uppmanas enträget att göra så: hon vore en värdig förebild för dagens gnällfior (1) som breder ut sig i spalter och böcker om hur hemskt dom har det. (2)

När jag googlar på Cléo ser jag till min förvåning att jag missat ett inlägg  av Rävjägarn från början av året där han bl.a. återger en bild av den berömda danösen vid besök på Söndags-Nisses redaktion år 1903. (Det kan möjligen förklara att bilden mer än 100 år senare dyker upp i GV.) 

Cléo var som Rävjägarn skriver "en tjusig dam" och omsurrades som sådan givetvis av av en mängd rykten.  I en fransk beskrivning av en biografi heter det emellertid: "Cléo de Mérode fut surtout connue pour sa beauté. Une race, un charme, une élégance que même le suffrage public éleva au premier rang. Elle traînait les coeurs, mais sans jamais choir dans les moeurs faciles qu'on attribuait à toutes femmes qui sortaient des fonctions domestiques auxquelles elles étaient condamnées à l'époque, et aux mondanités, quand elles étaient bien nées. Cléo de Mérode s'imposa par son talent." I korthet: hon erövrade hjärtan men hon gjorde det genom sin talang och inte genom det lättsinne som man på den tiden alltid tillskrev kvinnor som lyckats frigöra sig från den traditionella kvinnorollen.

Vi säger att det var så. Här har ni en fantastisk site om denna tjusiga dam som ser så glad ut på bilden.


 (1) Vi syftar naturligtvis på Maria Sveland och kompani. När jag tidigare använde detta epitet påpekade en väl uppdaterad kommentatris att det  nu för tiden fanns andra och mera uttrycksfulla ord för den typen av damer.  Av hänsyn till det decorum som alltid präglar denna krönika avstår vi dock från den moderna terminologin.

(2)  Länken till Ricardo Mutis framförande av Cachucha-Galopp, opus 97 av Johan Strauß  

d.ä. ('Känner du Fia Jansson som bor uppå Söder?' ) har tyvärr ruttnat men ni kan lyssna till en version med Franz Welser-Möst här.



5 kommentarer:

  1. Här har jag provat en mera angenäm fontstorlek men troligtvis är den för liten för läsaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alltså, varje text med för litet typsnitt blir alltmer tröttande (innan den måhända nödvändiga ögonlasern gjort sitt) - så har det varit med din, och ännu värre, med vit text på svart botten, som hos HR Gustafsson; det är inte befrämjande för annars läsvärda texter. Så, där har du mig. Blunt as always;)

      Radera
  2. Enkel, ren och snygg layout, tycker jag. Och eftersom jag sitter med en MacBook i knät är jag van att blixtsnabbt zooma upp eller ner textstorleken, efter behov. Det är mer en fråga om vilket typsnitt man gillar. Lycka till!

    SvaraRadera
  3. För mig som sitter vid en gammal pc och inte brukar zooma var textstorleken på detta inlägg väl litet, till och med avskräckande litet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med "avskräckande" är viktigt. Är den andra storleken OK för dig? Det är ju helt avgörande att läsaren inte får ett negativt intryck bara genom att titta på sidan. (Det får komma när man läser texten...) Liksom Gabrielle B. läser jag knappt bloggar med vit text mot svart bakgrund t.ex.

      Radera