Jag summerade den 29/3 under rubriken Svenska kulturmord det aktuella läget i ombyggnadsprocessen rörande Slussen i Stockholm. Mark- och miljööverdomstolen hade då meddelat prövningstillstånd för Stockholms stads överklagande av domar i lägre instans. Den omdiskuterade och impopulära detaljplanen med sina betonglådor, förstörda utsikter och motorväg till Gamla Stan hade tidigare överklagats av ett mycket stort antal personer och organisationer vilka samtliga avslogs liksom de ytterligare 157 överklaganden som hamnade i mark- och miljödomstolen. Dvs. alla utom ett. Därmed stoppade domstolen faktiskt ombyggnadsplanen!
Men det godkända överklagandet gällde ett privatägt "glashus" som skulle få sin utsikt över Strömmen förstörd av de nya byggnaderna vilket beräknades sänka glashusets marknadsvärde med ca 400 miljoner kronor. Det var ett skäl som domstolen förstod sig på. Stockholms stad började omedelbart att förhandla med ägarna till "glashuset" vilket resulterade i ett mycket fördelaktigt avtal för dem ("guldkantat" skriver DN): de skulle slippa betala den dyra tomträttsavgälden för ett antal år, vara med och utforma de nya husen vid vattnet och dessutom ha första tjing på att köpa husen och hyra ut dem. Inte lika lyckat för skattebetalarna som väl får rycka in och fylla ännu en lucka i den finansieringsplan som borde finnas men som ännu inte finns i verkligheten. Man drog tillbaka överklagandet och överdomstolen meddelade omedelbart prövningstillstånd vilket bara görs om det kan förväntas att beslut i en lägre instans kommer att ändras.
(Avtalet med glashuset har dock överklagats till Förvaltningsdomstolen för att utreda om det strider mot Kommunallagen. För en lekman förefaller detta rätt klart liksom att avtalet väl troligen också strider mot EU-lagstiftning i och med att ett enskilt företag gynnas av kommunen. And how!)
En debattartikel i DN från 24/4 under rubriken "Näringslivet vill inte ha Alliansens Slussenlösning" undertecknades av ett dussintals prominenta förträdare för näringslivet som anser att ett bättre och billigare
30 apr. 2013
25 apr. 2013
Svälja mygg och sila kameler
Men å andra sidan kan man ju möjligen svälja mygg men hur kan man sila en kamel?
E. Klipspringer
Enligt Dagens Nyheter var det ett rent stavfel som fick FBI att missa att en av Bostonbombarna rest in och ut till Ryssland och Dagestan på sex månader. Visst, Tsarnajev, det kan man ju stava hur som helst. (1)
Samtidigt skall vi lämna fingeravtryck, ta av oss skor och bälten och ansöka på krångliga formulär om att få åka till USA utan att ansöka om visum. Köper du en flygbiljett i namnet Bill Smith och det sedan står William Smith i passet är det kört. Som vi vet undviker terrorister därför dessa misstag.
En annan kamel som vi får svälja ser vi när vi varje sommar kör mellan Wien och Stockholm. Den högra filen består hela vägen av en enda lång lastbilskolonn. Om man någon gång genom diset kan skönja den ståtliga landsbygden ser vi också hur man vräker ut tonvis med gödningsmedel. Gränsområdet mellan Tyskland och Polen undviker vi för att slippa se brunkolsbrytningen i dagbrott i Vattenfalls regi. Provverksamhet med s.k. fracking för att utvinna skiffergas där man vräker ner kemikalier i berggrunden förekommer också här och var. Vattnet i floden Spree och naturområdet Spreewald är så förorenat av rost från brunkolsbrytningen att allt levande i vattnet dör.
Men det är vårt fel eftersom vi inte bytt glödlampor och kanske har fel lufttryck i däcken.
(1) Jag antar att man i Sverige som vanligt har någon alldeles egen stavningsvariant liksom i fallet "Osama bin Ladin" och det där landet där schlagerfestivalen ägde rum som förr i tiden hette Azerbedjan men nu har många fler bokstäver.
20 apr. 2013
UK närmar sig konkursens brant
OBS Breaking News OBS. Rating agenturen Fitch har nedgraderat Storbritanniens kreditvärdighet från AAA till AA+ . Akta er alltså noga som bara den för att låna ut pengar till Cameron, risken är stor att ni aldrig får tillbaka dem.
Å andra sidan är väl praktiskt taget alla andra länder redan nedgraderade så det kanske inte spelar så stor roll. Men hur skall man alltså förvara sina surt förvärvade sekiner? Guldpriset faller så det alternativet är borta. Som förkämpar och representanter för den digitala "verkligheten" borde vi kanske investera i den digitala valutan "Bitcoins" som tvillingarna Winklevoss (de som uppfann Facebook) och pipipartiets talesman Falkvinge gjort. Tvillingarna har beslutat att "“put our money and faith in a mathematical framework that is free of politics and human error.” Partiledare F. menar sig ha investerat i "an entirely new kind of currency that can’t be seized or frozen by governments,... and where you can transfer any amount anywhere instantly without any authority knowing or interfering." Just det senare har ju gjort den digitala valutan (liksom andra tidigare försök i samma branch) till ett favoritverktyg för narkotikahandlare och andra som har behov att på ett enkelt sätt kunna tvätta sina tillgångar.
En liten nackdel med Bitcoins är dock att man inte kan betala med dem.
Bitcoins är alltså ännu en möglig knopp på libertarianismens riskvist om jag säger så precis som PayPal och Wikipedia. Den gamle surgubben Paul Krugman verkar vara negativt inställd, undrar just vad han gjort med nobelpengarna.
Kanske är det dags att göra som Hasse Alfredson i monologen om den gamla mannen som stoppade in sina pengar i madrassen. Men för säkerhets skull låste han in madrassen i ett bankfack.
Å andra sidan är väl praktiskt taget alla andra länder redan nedgraderade så det kanske inte spelar så stor roll. Men hur skall man alltså förvara sina surt förvärvade sekiner? Guldpriset faller så det alternativet är borta. Som förkämpar och representanter för den digitala "verkligheten" borde vi kanske investera i den digitala valutan "Bitcoins" som tvillingarna Winklevoss (de som uppfann Facebook) och pipipartiets talesman Falkvinge gjort. Tvillingarna har beslutat att "“put our money and faith in a mathematical framework that is free of politics and human error.” Partiledare F. menar sig ha investerat i "an entirely new kind of currency that can’t be seized or frozen by governments,... and where you can transfer any amount anywhere instantly without any authority knowing or interfering." Just det senare har ju gjort den digitala valutan (liksom andra tidigare försök i samma branch) till ett favoritverktyg för narkotikahandlare och andra som har behov att på ett enkelt sätt kunna tvätta sina tillgångar.
En liten nackdel med Bitcoins är dock att man inte kan betala med dem.
Bitcoins är alltså ännu en möglig knopp på libertarianismens riskvist om jag säger så precis som PayPal och Wikipedia. Den gamle surgubben Paul Krugman verkar vara negativt inställd, undrar just vad han gjort med nobelpengarna.
Kanske är det dags att göra som Hasse Alfredson i monologen om den gamla mannen som stoppade in sina pengar i madrassen. Men för säkerhets skull låste han in madrassen i ett bankfack.
17 apr. 2013
Hashtag Boston
När nyheten om tragedin i Boston kom var det naturligt för oss att snabbt försöka få en så klar bild som möjligt av vad som hänt. Under en period av livet besökte vi ofta Boston, i jobbet men framför allt privat. Jag vågar påstå att vi känner staden utan och innan och vi har fortfarande vänner och bekanta där. Utan tvekan är det den plats i USA som vi känner de starkaste banden till och detta sedan många år.
Genom att under många timmar klicka oss mellan olika tevekanaler, främst CNN, BBC, Bloombergs, Euronews, Sky, al Jazeera, France 2 och en del andra gick det så småningom att pussla ihop en bild av vad som hänt och att bilda sig en uppfattning om sannolika tolkingar. Information som senare visade sig vara fel liksom sensationslystnad och panikmakeri förekom i viss utsträckning. (Värst var en kongressledamot som i CNN började babbla om Al Quaida medan folk ännu sprang i panik på brottsplatsen.) Men genom att jämföra, väga sannolikheter och lyssna till verkliga experter kom vi så småningom fram till en uppfattning som i skrivande stund verkar ligga ganska nära "huvudspåret" som just nu mest intresserar myndigheterna.
Det var svårt att få information från Internet. Boston Globes site var nästan omölig att komma fram till.
Och de s.k. "sociala media"? Det var ju här den nya tidens journalism baserad på snabbhet, direkthet och medborgarnas egna rapporter skulle slå ut gammalmedia? Sökte man på Twitter fick man upp "Boston Explosion", "Boston Marathon", "Mannen på taket" och liknande. Nyhetsvärdet i dessa twitter låg nära noll. De flesta tweets var bara repetitioner från teve och press, en stor andel uttryckte sitt deltagande med offren med pinsamma berättelser om att man bad för offren och uppmanade andra att göra detsamma. Den som vill se ett representativt urval kan gå till den här länken. (Artikeln är på tyska men alla tweets på engelska).
Samma erfarenhet har jag gjort från andra aktuella händelser, Libyen, Egypten, Syrien, Ukraina osv.
En artikel på numera okommenterbara Newsmill hävdar (som vanligt) det motsatta: Pressen lämnar ofta felaktiga uppgifter medan Twitter har en mycket viktig roll. I praktiken verkar det dock bara innebära att myndigheterna använder Twitter för att uppmana vittnen och iakttagare att höra av sig.
"Sociala medier" som nyhets- och informationskällor förefaller våldsamt överskattade. Men den vidare läsekretsen kräver numera korta sound bytes och har inte tid eller intellektuell förmåga att läsa längre, resonerande texter.
Genom att under många timmar klicka oss mellan olika tevekanaler, främst CNN, BBC, Bloombergs, Euronews, Sky, al Jazeera, France 2 och en del andra gick det så småningom att pussla ihop en bild av vad som hänt och att bilda sig en uppfattning om sannolika tolkingar. Information som senare visade sig vara fel liksom sensationslystnad och panikmakeri förekom i viss utsträckning. (Värst var en kongressledamot som i CNN började babbla om Al Quaida medan folk ännu sprang i panik på brottsplatsen.) Men genom att jämföra, väga sannolikheter och lyssna till verkliga experter kom vi så småningom fram till en uppfattning som i skrivande stund verkar ligga ganska nära "huvudspåret" som just nu mest intresserar myndigheterna.
Det var svårt att få information från Internet. Boston Globes site var nästan omölig att komma fram till.
Och de s.k. "sociala media"? Det var ju här den nya tidens journalism baserad på snabbhet, direkthet och medborgarnas egna rapporter skulle slå ut gammalmedia? Sökte man på Twitter fick man upp "Boston Explosion", "Boston Marathon", "Mannen på taket" och liknande. Nyhetsvärdet i dessa twitter låg nära noll. De flesta tweets var bara repetitioner från teve och press, en stor andel uttryckte sitt deltagande med offren med pinsamma berättelser om att man bad för offren och uppmanade andra att göra detsamma. Den som vill se ett representativt urval kan gå till den här länken. (Artikeln är på tyska men alla tweets på engelska).
Samma erfarenhet har jag gjort från andra aktuella händelser, Libyen, Egypten, Syrien, Ukraina osv.
En artikel på numera okommenterbara Newsmill hävdar (som vanligt) det motsatta: Pressen lämnar ofta felaktiga uppgifter medan Twitter har en mycket viktig roll. I praktiken verkar det dock bara innebära att myndigheterna använder Twitter för att uppmana vittnen och iakttagare att höra av sig.
"Sociala medier" som nyhets- och informationskällor förefaller våldsamt överskattade. Men den vidare läsekretsen kräver numera korta sound bytes och har inte tid eller intellektuell förmåga att läsa längre, resonerande texter.
9 apr. 2013
Svenska kulturmord (2)
2007 då den nya borgerliga regeringen kommit i gasen ordentligt var det många "liberaler" som fortfarande kom med nya friska idéer. Så skrev t.ex. Karolina Johansson, politisk sakkunnig hos Betrice Ask, att "allemansrätt är socialism" och en "inskränkning utan like" i äganderätten. Blåbärsplockning jämförde hon med inbrott i syfte att "ta saker som du har köpt, fått eller ärvt." En annan ung dam (härskarteknik hehe...) tyckte det var "vansinnigt" och "vidrigt" att lokaler måste handikappanpassas. Jag skrev om allt detta under rubriken Den fina linjen.
Sen minns ni kanske den stackars landshövdingen på Gotland som blev "inspelad på band" när hon menade "att ge dispenser från strandskyddet är ett sätt att skapa en bra företagskultur på ön" och beviljade en multibultimiljardär tillstånd att bygga en golfbana på stranden. Landshövdingen - en miljöpartist - fick en välbetald spark från jobbet.
Jag skrev "stackars" därför att Marianne Samuelsson egentligen bara var litet före sin tid och i själva verket endast fullföljde regeringens avsikter. ( Se mitt inlägg En landshövding före sin tid.) Men nu hade regeringen blivit varm i kläderna och förstod att det inte gick att tala om "socialism" och "inbrott" när det gäller allemansrätten som är ett värdefullt ting för de flesta utom kanske en och annan politisk sakkunnig. I stället talade man om vikten av "en förenkling och effektivisering av planeringsprocessen" och det är ju en helt annan sak. Detta skall åstadkommas genom att ge "kommunerna möjlighet att direkt inom ramen för sitt arbete med detaljplaneläggning kan upphäva strandskyddet". Det kan ske om det "långsiktigt gagnar och stärker landsbygdens utveckling" - t.ex. genom att bjuda dit personer med ett ordentligt skatteunderlag antar jag.
Men har man sett! Det finns vissa undantag som har med "riksintresset" att göra. Och nu visar det sig att de olika länsstyrelserna bedömer helt fel och ofta stoppar kommunerna från att bygga på stranden. "Tjänstemännen på en lång rad länsstyrelser runt om i landet tolkar lagen som att deras uppgift är att säga nej till all utveckling. De anser sig äga strandskyddet och riksintresset." Detta har bl.a.drabbat Bollnäs kommun där ordföranden (s), vice ordföranden (fp) tillsammans med ordföranden i Sveriges Kommuner och landsting skrivit i en arg debattartikel på DN. En enig kommunstyrelse i Bollnäs har beslutat att "köra ärendet ända in i kaklet till högsta instans." Man påpekar också att "stränder och biologisk mångfald har vi så gott om att strandskyddets syften inte skulle hotas".
Nu är Bollnäs en av de få kommuner som på allvar kan utmana Eskilstuna om titeln "Sveriges tråkigaste kommun." Kanske kan den här fighten pigga upp befolkningen litet. Vinner gör man säkert.
Anm.: De flesta av de externa länkarna på de äldre inlägg jag hänvisar till fungerar inte pga långt framskriden länkröta. Ni får tro mig på mitt ord.
Sen minns ni kanske den stackars landshövdingen på Gotland som blev "inspelad på band" när hon menade "att ge dispenser från strandskyddet är ett sätt att skapa en bra företagskultur på ön" och beviljade en multibultimiljardär tillstånd att bygga en golfbana på stranden. Landshövdingen - en miljöpartist - fick en välbetald spark från jobbet.
Jag skrev "stackars" därför att Marianne Samuelsson egentligen bara var litet före sin tid och i själva verket endast fullföljde regeringens avsikter. ( Se mitt inlägg En landshövding före sin tid.) Men nu hade regeringen blivit varm i kläderna och förstod att det inte gick att tala om "socialism" och "inbrott" när det gäller allemansrätten som är ett värdefullt ting för de flesta utom kanske en och annan politisk sakkunnig. I stället talade man om vikten av "en förenkling och effektivisering av planeringsprocessen" och det är ju en helt annan sak. Detta skall åstadkommas genom att ge "kommunerna möjlighet att direkt inom ramen för sitt arbete med detaljplaneläggning kan upphäva strandskyddet". Det kan ske om det "långsiktigt gagnar och stärker landsbygdens utveckling" - t.ex. genom att bjuda dit personer med ett ordentligt skatteunderlag antar jag.
Men har man sett! Det finns vissa undantag som har med "riksintresset" att göra. Och nu visar det sig att de olika länsstyrelserna bedömer helt fel och ofta stoppar kommunerna från att bygga på stranden. "Tjänstemännen på en lång rad länsstyrelser runt om i landet tolkar lagen som att deras uppgift är att säga nej till all utveckling. De anser sig äga strandskyddet och riksintresset." Detta har bl.a.drabbat Bollnäs kommun där ordföranden (s), vice ordföranden (fp) tillsammans med ordföranden i Sveriges Kommuner och landsting skrivit i en arg debattartikel på DN. En enig kommunstyrelse i Bollnäs har beslutat att "köra ärendet ända in i kaklet till högsta instans." Man påpekar också att "stränder och biologisk mångfald har vi så gott om att strandskyddets syften inte skulle hotas".
Nu är Bollnäs en av de få kommuner som på allvar kan utmana Eskilstuna om titeln "Sveriges tråkigaste kommun." Kanske kan den här fighten pigga upp befolkningen litet. Vinner gör man säkert.
Anm.: De flesta av de externa länkarna på de äldre inlägg jag hänvisar till fungerar inte pga långt framskriden länkröta. Ni får tro mig på mitt ord.
8 apr. 2013
Thatcher the Milk Snatcher
Jag vägrar att sörja Margaret Thatcher bara för att hon är död. Det är alltid ledsamt och tragiskt när en människa går bort men att dölja en ledande politikers ogärningar bakom en slöja av "sorg" är ohederligt.
Om ni inte läser något annat så bör ni läsa Gunnar Petterssons Margaret Thatcher 1925 - 2013. Personligt och välinformerat som en annan bloggare skrev.
Jag citerar från Gunnars inlägg:
Rubriken är ett öknamn hon fick då hon avskaffade den fria skolmjölken 1970. Hennes berömda "I want my money back" tal ackompanjerat av ett dängande av handväskan i bordet innebar att länder som t.ex. Grekland, Cypern och Rumänien än i dag måste betala en del av UK:s avgift till EU. (F.ö. ger de även ett bidrag till fattiga Sveriges avgift).
Tillsammans med Reagan intar Thatcher de ledande platserna i efterkrigstidens Hall of Shame för politiker.
Om ni inte läser något annat så bör ni läsa Gunnar Petterssons Margaret Thatcher 1925 - 2013. Personligt och välinformerat som en annan bloggare skrev.
Jag citerar från Gunnars inlägg:
Skadorna hon åsamkade det samhälle jag valt att leva i de senaste fyrtio åren är alldeles för stora och djupgående. Thatcher regerade över ett småaktigt, aggressivt, brackigt, korrupt och främlingsfientligt samhälle.
Det mest brutala kriget förde Thatcher, inte mot fattigdomen, utan mot de fattiga.
Rubriken är ett öknamn hon fick då hon avskaffade den fria skolmjölken 1970. Hennes berömda "I want my money back" tal ackompanjerat av ett dängande av handväskan i bordet innebar att länder som t.ex. Grekland, Cypern och Rumänien än i dag måste betala en del av UK:s avgift till EU. (F.ö. ger de även ett bidrag till fattiga Sveriges avgift).
Tillsammans med Reagan intar Thatcher de ledande platserna i efterkrigstidens Hall of Shame för politiker.
3 apr. 2013
...din dumma sill!
Björn Kohlström är mannen bakom bloggen "Bernur." Björn är gymnasielärare i Jönköping och en framstående litteraturkännare som bl.a. skrivit en biografi över Virginia Woolf, den enda på svenska.
Bloggen Bernur behandlar huvudsakligen modern litteratur som analyseras insiktsfullt och med stor sakkunskap. Särskilt för en expat är det nödvändigt att följa hans blogg för att åtminstone översiktligt kunna följa vad som rör sig på den svenska litterära scenen. Han är mannen som fick mig att läsa Lotta Lotass, no mean feat.
Björn måste man ta på allvar. När han därför skriver om en nyutkommmen svensk litterär tidskrift som heter Books & Dreams och som enligt "Albert Bonniers Förlag ersatte den insomnade Bonniers Litterära Magasin" med omslagsbild och allt hickar man ju till. Här är det påstår Björn enligt tidskriften fråga om "Mer läslyx i livet", "intervju med chick-lit-drottningen Lisa Jewell", weekendtips om Barcelona och Mallorca och som ledande feature tydligen ett besök hos "bokaktuella kreatören Elsa Billgren" hemma "i sin lekfulla etta". 'Elsa Billgren' presenteras f.ö. på omslaget med en bild som verkar tagen från någon Hollywoodfilm från 1950-talet, Doris Day kanske.
Jojo, något att ersätta BLM med! Bernur har alltså givit sig in i satirbranschen. "jag frestas att raljera över innehållet, men begriper ju att det är en fälla" skriver han. En blick på publiceringsdatumet, 1 april 2013 bekräftar ju det hela. Ganska roligt skrivet av Bernur, litet enkelt kanske - verkligheten numera är ju sådan att varje försök till satír eller parodi är dömt att falla ganska platt. ("Geometriskt" sa' Pettersson.) Jag skyndar mig att skriva en uppmuntrande kommentar där jag friskt plagierar en annan kulturartikel ur Dagens Nyheter.
Så kommer andra kommentarer in, bland dem Bernurs egna, och en kall hand tar ett stadigt grepp om ett redan djupfruset hjärta. Långsamt men säkert begriper jag att det inte alls var något aprilskämt: jag googlar och ser att det verkligen finns en ny tidskrift från Bonniers som heter "Books & Dreams" och att den ser ut som Björn Kohlström har presenterat den.
Så har jag alltså lyckats lura mig själv den 1 April. Alltid något som det heter om Åmål.
Bloggen Bernur behandlar huvudsakligen modern litteratur som analyseras insiktsfullt och med stor sakkunskap. Särskilt för en expat är det nödvändigt att följa hans blogg för att åtminstone översiktligt kunna följa vad som rör sig på den svenska litterära scenen. Han är mannen som fick mig att läsa Lotta Lotass, no mean feat.
Björn måste man ta på allvar. När han därför skriver om en nyutkommmen svensk litterär tidskrift som heter Books & Dreams och som enligt "Albert Bonniers Förlag ersatte den insomnade Bonniers Litterära Magasin" med omslagsbild och allt hickar man ju till. Här är det påstår Björn enligt tidskriften fråga om "Mer läslyx i livet", "intervju med chick-lit-drottningen Lisa Jewell", weekendtips om Barcelona och Mallorca och som ledande feature tydligen ett besök hos "bokaktuella kreatören Elsa Billgren" hemma "i sin lekfulla etta". 'Elsa Billgren' presenteras f.ö. på omslaget med en bild som verkar tagen från någon Hollywoodfilm från 1950-talet, Doris Day kanske.
Jojo, något att ersätta BLM med! Bernur har alltså givit sig in i satirbranschen. "jag frestas att raljera över innehållet, men begriper ju att det är en fälla" skriver han. En blick på publiceringsdatumet, 1 april 2013 bekräftar ju det hela. Ganska roligt skrivet av Bernur, litet enkelt kanske - verkligheten numera är ju sådan att varje försök till satír eller parodi är dömt att falla ganska platt. ("Geometriskt" sa' Pettersson.) Jag skyndar mig att skriva en uppmuntrande kommentar där jag friskt plagierar en annan kulturartikel ur Dagens Nyheter.
Så kommer andra kommentarer in, bland dem Bernurs egna, och en kall hand tar ett stadigt grepp om ett redan djupfruset hjärta. Långsamt men säkert begriper jag att det inte alls var något aprilskämt: jag googlar och ser att det verkligen finns en ny tidskrift från Bonniers som heter "Books & Dreams" och att den ser ut som Björn Kohlström har presenterat den.
Så har jag alltså lyckats lura mig själv den 1 April. Alltid något som det heter om Åmål.
1 apr. 2013
EU angriper den svenska modellen!
Som vi kanske vet är de vanligaste djurlätena på olika språk mycket olika när de transkriberas. Det groteskaste exemplet är kanske den engelska tuppen som uppenbarligen skriker "Cock-a-doodle-doo" i stället för "kuckeliku." Den vanliga grisen grymtar ju på engelska "oink" i stället för det franska (och svenska) "9-9".
Enligt dagens rapport från franska Libérations Brysselkorrespondent kräver EU-kommissionen nu en standardisering av dessa djurläten (Franskvarning). Försiktigtvis börjar man med tecknade serier: en seriehund skall alltså enligt Michel Barnier säga "ouah ouah" i alla EU-länder (även de utanför eurozonen) vare sig det är Finland eller det även i övrigt så krisdrabbade Cypern. Utvidgningar till andra kulturområden kommer att stegvis införas. Vad är detta om inte ytterligare ett exempel på demokratiunderskottet inom EU och dessutom ännu ett angrepp på den svenska modellen? En hund säger ju, som vi alla vet, "voff voff." Emellertid kan EU numera enligt Lissabonfördraget driva igenom sådana ändringar med enkel majoritet - någon vetorätt finns alltså inte.
David Cameron har redan utlovat ett referendum i frågan och enligt en i vanliga fall väl underrättad källa ("Drottninggatans karamellaffär") kommer Anders Borg visserligen inte att kräva något undantag ("för att inte komplicera inrikespolitiken i euroländerna") men ändå underlåta att följa direktivet ("vi bestämmer själva över våra gurkor och djurljud enligt subsidiaritetsprincipen").
Möjligen -antyder Libération- representerar det nya direktivet ett knäfall inför USA i samband med frihandelsförhandlingarna. Vad sade inte på sin tid Henry Kissinger: "Vet ni hur hundar skäller i Europa? En enda kakafoni."
Enligt dagens rapport från franska Libérations Brysselkorrespondent kräver EU-kommissionen nu en standardisering av dessa djurläten (Franskvarning). Försiktigtvis börjar man med tecknade serier: en seriehund skall alltså enligt Michel Barnier säga "ouah ouah" i alla EU-länder (även de utanför eurozonen) vare sig det är Finland eller det även i övrigt så krisdrabbade Cypern. Utvidgningar till andra kulturområden kommer att stegvis införas. Vad är detta om inte ytterligare ett exempel på demokratiunderskottet inom EU och dessutom ännu ett angrepp på den svenska modellen? En hund säger ju, som vi alla vet, "voff voff." Emellertid kan EU numera enligt Lissabonfördraget driva igenom sådana ändringar med enkel majoritet - någon vetorätt finns alltså inte.
David Cameron har redan utlovat ett referendum i frågan och enligt en i vanliga fall väl underrättad källa ("Drottninggatans karamellaffär") kommer Anders Borg visserligen inte att kräva något undantag ("för att inte komplicera inrikespolitiken i euroländerna") men ändå underlåta att följa direktivet ("vi bestämmer själva över våra gurkor och djurljud enligt subsidiaritetsprincipen").
Möjligen -antyder Libération- representerar det nya direktivet ett knäfall inför USA i samband med frihandelsförhandlingarna. Vad sade inte på sin tid Henry Kissinger: "Vet ni hur hundar skäller i Europa? En enda kakafoni."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)