Men det godkända överklagandet gällde ett privatägt "glashus" som skulle få sin utsikt över Strömmen förstörd av de nya byggnaderna vilket beräknades sänka glashusets marknadsvärde med ca 400 miljoner kronor. Det var ett skäl som domstolen förstod sig på. Stockholms stad började omedelbart att förhandla med ägarna till "glashuset" vilket resulterade i ett mycket fördelaktigt avtal för dem ("guldkantat" skriver DN): de skulle slippa betala den dyra tomträttsavgälden för ett antal år, vara med och utforma de nya husen vid vattnet och dessutom ha första tjing på att köpa husen och hyra ut dem. Inte lika lyckat för skattebetalarna som väl får rycka in och fylla ännu en lucka i den finansieringsplan som borde finnas men som ännu inte finns i verkligheten. Man drog tillbaka överklagandet och överdomstolen meddelade omedelbart prövningstillstånd vilket bara görs om det kan förväntas att beslut i en lägre instans kommer att ändras.
(Avtalet med glashuset har dock överklagats till Förvaltningsdomstolen för att utreda om det strider mot Kommunallagen. För en lekman förefaller detta rätt klart liksom att avtalet väl troligen också strider mot EU-lagstiftning i och med att ett enskilt företag gynnas av kommunen. And how!)
En debattartikel i DN från 24/4 under rubriken "Näringslivet vill inte ha Alliansens Slussenlösning" undertecknades av ett dussintals prominenta förträdare för näringslivet som anser att ett bättre och billigare
förslag skulle kunna genomföras inom ramen för nuvarande planering. "Stockholm stads planer för Slussen är ett högriskprojekt ur flera aspekter: ombyggnadstid, ekonomi, genomförande, juridik och stadsmiljö" skriver undertecknarna av DN:s artikel som väl knappast får anses tillhöra de grupper som Magnus Orest på Yimby räknar som en "försvinnade liten minoritet" av förvirrade individer "verksamma inom arkitektur, kultur och massmedia" och som dessutom är intresserade av "estetiska värden" och "kuriosa" och som därför inte kan anses som "målgrupper" för Slussprojektet.
En motskrivelse publicerades i DN 30/ 4 under rubriken "Upprustning av Slussen inom gällande detaljplan knappast möjlig" undertecknad av två ansvariga tjänstemän, hårt knutna till det pågående projektet, bl.a. projektchefen. Precis som de flesta övriga proponenter för liggande förslag beskriver man de alternativ man argumenterar mot på ett felaktigt och missvisande sätt. Huvudargumentet mot ett alternativt förslag verkar vara att det blir alltför besvärligt och att det inte går.
Det finns ett utarbetat förslag "alternativ b" som tidigare presenterats av opponenter mot det liggande förslaget. Halverad byggnadstid och halverade kostnader är bara två av fördelarna.
Vem vill egentligen ha en ombyggnad enligt det liggande förslaget? Prestigehungriga politiker, tjänstemän som lagt ner en massa jobb redan och inte vill ha några cirklar rubbade och framför allt arkitekt- och byggnadsfirmor som ser fram emot enormt vinstgivande och svårkontrollerade projekt.
(Länk till mina tidigare artiklar och inlägg om Slussen.)
Så här ser utsikten mot Gamla Stan från Katarinavägen idag.
Ungefär så här blir det efter den nya Slussen byggts, oavsett hur domstolsutslaget blir.
(Fler bilder)
Bengt, du är bäst.
SvaraRaderaDet här är pinsamt och flagrant; en episod i en dokusåpa om narcissistiska arkitektkontor, vaga politiker, hemgjorda favoriter, hembrända motivationer och annat pilsneraktigt.
Jag har inte alls satt mig in i frågan så som du och Gabrielle RW gjort, men jag såg filmen om arkitektkontoret Bill&Bull, den framhetsade planen, den sällan uppdykande huvudarkitekten; allt verkade vims och penningpoker.
Det var en bra dokumentär, som också visade på folkföraktet hos dessa planerare. Med en liten drawback; att filmarna gjorde för mycket väsen av några stackars inbodda sluss-gubbar. DET är ju ändå inte riktigt vad den här saken handlar om. Såg du?
Nedre bilden ovan är precis som gjord för tretusen dagliga utbrott av klaustrofobi, myself included.
Hoppas, hoppas det blir någon form av återtåg.
Tack för din kommentar. Jo, jag såg dokumentären och reagerade precis som du om slussgubbarnas plats. Men mest betänklig var scenen med den medelålders mannen från Foster & Co och den unga flickan i fönstret, troligen på Peter Myndes Backe, och det oändliga förakt de utstrålade och även uttryckte för folket på torget som demonstrerade eller var missnöjda.
SvaraRaderaDet är nu så mycket pengar och politisk prestige investerat i projektet att det nog inte är troligt att någon förändring kommer att ske.
Här är en bild som visar hur Berg arkitektkontor har fest och njuter av den utsikt man snart kommer att blockera för profanum vulgus.: Efter oss syndafloden.