Det är väl ingenting ovanligt men jag ville ändå varsla om en trolig paus på Flarnfri på någon vecka eller så. Men gå inte alltför långt bort.
Under tiden är jag milt och ironiskt road över OECD:s utvärdering av den svenska skolan. Tydligen menar man att resultaten skulle förbättras om det var mer arbetsro i skolan och om eleverna var mer koncentrerade. Man har gått så långt som att mena att eleverna bör ha förväntningar om vad man skall lära sig och att man t.o.m. skall ställa krav på prestation. "Eget ansvar", "egna ansträngningar" och "insats" är andra ord som förekommer i OECD:s bedömning. En annan OECD expert menar att resultaten skulle bli bättre om man slutade skolka och kom i tid till lektionerna. Dagens Nyheter sammanfattar allt detta under rubriken "Sverige bör höja lärarlönerna."
Att detta är utländska teoretikers orealistiska pipe dream inser man ju lätt eftersom det inte alls stämmer med de politiska partierna skolpolitiska program vilket också framhålls av DN. Reaktionerna från föräldraorganisationer och lärarfack lär väl inte heller vänta på sig inför dessa groteska exempel på intrång i den personliga integriteten och stympande av "kreativiteten" i klassrummen. De flesta av rekommendationerna skulle ju dessutom innebära rena krängtningar.
Lärarna tar väl dock vara på rekommendationerna om att höja lärarnas löner och utöka karriärmöjligheterna. För att komma in på lärarutbildningen bör man tydligen i högskoleprovet slumpmässigt kryssa i samma svarsalternativ på alla frågor. Det skulle automatiskt ge betyget "0.5" medan intagningsgränsen nu tydligen ligger på "0.1" på en skala från 0 till 5 om jag förstått det riktigt. Men kanske kan man ändra på själva provet och fråga på ämnen som ligger mera i tiden istf matematik, ordförståelse o.dyl. som man ändå kan googla sig till eller ännu hellre slå upp i Wikipedia.
Not: Jag tycker verkligen att lärarnas löner och framför allt karriärmöjligheter bör förbättras ordentligt. Men ett steg på vägen kunde kanske vara att bara ta in duktiga studenter i utbildningen? En ung dam som intervjuades i TV menade dock att den föreslagna höjningen av kraven från 0.1 till 0.5 var orättvis mot dem som inte klarade sig.
Högskoleprovet är konstruerat så att om man gissar på alla frågor och har har genomsnittlig tur så får man 0,0 poäng. Nån lustigkurre räknade ut, med facit i hand, att på ett visst prov hade man kunnat få 0,5 poäng om man svarade "C" på alla frågor.
SvaraRaderaBjörklunds "reform" om att sätta en gräns på 0,5 poäng för att kunna komma in på lärarubildningen m.h.a högskoleprovet är ett slag i luften som så mycket av vad han gjort. Lärarutbildningarna kan inte fylla alla platser med behöriga sökande så förra året var alltså den sist antagne en person med väldigt låga betygspoäng och ett väldigt lågt resultat på högskoleprovet. Nästa år kommer den sist antagne personen att vara en person med väldigt låga betygspoäng.
Själv kan jag inte se nåt problem med en utbildning som accepterar alla sökande som uppfyller de formella antagningskriterierna, däremot är det ju ett problem om lata och dumma människor kan få en lärarexamen vilket de verkar kunna få.
Thomas E: Så länge man accepterar att en lärare inte undervisar, utan bara ger eleverna inlämningsuppgifter, vilka sedan blir underlag för betygsättning, kan man inte förvänta sig bättre resultat i skolan.
SvaraRaderaLärare ger uppgifter.. den som har råd med läxhjälp, får även undervisning.
@Thomas E Tack för dina klargöranden. Men inte skall väl personer som missar gränsen antas bara för att antalet tillgängliga platser skall komma till användning?
SvaraRaderaSedan måste jag påpeka att jag i princip inte accepterar anonyma kommentarer (om jag inte vet vem som står bakom.) Ovanstående får dock stå kvar även om jag skulle föredra att vi diskuterar OECD:s slutsatser om bättre ordning snarare än lärarnas kompetens.
Litet off topic: På "min tid" fick "studenter" genomgå ett intelligenstest i samband med mönstringen. Ett avsnitt där det gällde att avgöra åt vilket håll ett kugghjul skulle röra sig om man drog i ett snöre var krångligt och tråkigt. Jag ville ha mer tid för övriga uppgifter och kryssade snabbt i "medsols" på alla frågor. Bra resultat och som straff fick jag 18 månaders underofficersutbildning.
Så om någon vill veta hur man fyrar av en kanon är det bara att höra av sig.
Det finns naturligtvis en logik i tanken att om man höjer lärarlönerna och skapar karriärmöjligheter, så söker sig andra ungdomar, med bättre intellektuella förutsättningar än de nuvarande, till lärarutbildningarna. Och vi har då en mer kvalificerad lärarkår, så småningom. Men sen finns ju en hake: eleverna. Som måste gå i skolan från 6 till (i realiteten) 18 års ålder. Dem kan man inte locka med höjda löner. Hur ska de lockas till ansvarstagande, flit och ordning och reda? Hur ska de fås att förstå att kunskap kräver arbete? Här kan vi tala om ett problem.
SvaraRaderaFör att antas till en universitetsutbildning så måste man ha formell behörighet i form av minst godkänt betyg i ett antal kurser från gymnasiet. De sökande rangordnas sen i två grupper, en grupp efter betygspoäng, den andra efter högskoleprovspoäng. Om det finns hundra sökande till hundra utbildningsplatser och alla har låga betygspoäng och hälften har gjort högskoleprovet med 0,1 i resultat så kommer alla att antas även efter Björklunds reform.
SvaraRaderaTyvärr har vår marknadsstyrda gymnasieskola lett till betygsinflation.Det finns alltså antagligen elever som godkänts i matematik och svenska som inte kan skriva eller räkna särskilt väl.
Det hade ju inte varit nåt större problem om lärarutbildningen hade haft tillräckligt höga krav på studenterna för att de skulle få en examen. Nu är det ju tyvärr så att universitet och högskolor får anslag av staten baserat på hur många studenter som tar examen:-)
Thomas E. Tack för din klara framställning. Din underliggande värdering av marknadsstyrning och kravlöshet delar jag naturligtvis fullt ut. Men det är märkligt att denna insikt inte fått påverka politiken trots att den borde vara självklar (utom för Lööf och Hägglund förstås som inte verkar ha ens rudimentära kunskaper i hur marknader fungerar).
SvaraRaderaLennart: Tack för kommentar från en sakkunnig person med egen erfarenhet. Men det du tar upp är ju ett djupt samhällsproblem som det kommer att ta generationer att lösa om det ens finns något intresse av det. Jag kallar det ansvarsabdikation och det från alla parter: politiker, föräldrar, företagare, fackrepresentanter, journalister, massmedia. Medge att det är mycket skönare att luta sig tillbaka och förlita sig på att självreglerande mekanismer kommer att lösa det hela.
Bengt O: Jag är rädd att de självreglerande mekanismerna kommer att presentera en lösning som jag inte vill vara med om. Sannolikt slipper jag det, på grund av en självreglerande mekanism. Men nästa generation, och nästa…
SvaraRaderaJag hade glömt att du är en utbildad pessimist...Själv skulle jag uppleva det som ett personligt misslyckande om inte alla dessa problem vore lösta innan den mekanism du talar om slår till.
SvaraRaderaVem är jag att vrida tiden rätt...?
SvaraRaderaEn intressant artikel i sammanhanget är Jan Sjunnesson: Arbetardöttrar, post-progressivism och den förvirrande lärarutbildningen, i Pedagogisk Forskning i Sverige 2011 årg 16 nr 4 s 284–300. Jag skickar gärna en pdf om du eller någon annan är intresserad.
Jag läste historia 2 med blivande lärare på tidigt 90 tal. De var enda gången jag hörde någon fråga: "kommer det på tentan". Det var ifs en bra fråga då så många hade svårt att bli godkända. De var ointresserade av historia, och pedagogik. En medelårs kvinna stack ut: hon var studiebegåvad. Men när hon praktiserade så slutade det alltid med att barnen (årskurs 4-9) grät, för hon var rätt hetsig och nervös. Sedan dess lär det ha gått utför med lärarutbildningen.
SvaraRadera