Gunnar kokar kräftor och påminns i ett par kommentarer att ömsinta utlänningar hävdat att tillredningssättet är djurplågeri. Ska dom säga! I ett kort blogginlägg från 2008 refererade jag ett par "kräftrecept" från Frankrike där speciellt Écrevisses à la bordelaise vars tillredning i grymhet torde vida överträffa det svenska. Att äta kräftorna flamberade med morötter, lök och svamp får ju också anses som ett avancerat plågeri av konsumenterna som ofta inte gjort något ont.
Tidigare har jag skrivit en mera allvarlig självupplevd historia om Kräftornas hämnd.
Här är dock min text från 2008 med kräftrecepten:
Kräftor både finns och äts på många håll i Europa, dock som regel helt annorlunda än i Sverige. I vår utmärkta Éncyclopedie des cuisines régionales et étrangères hittar vi åtminstone tre recept på kräftor. Det första är Écrevisses à la bordelaise , dvs. i vinsås och med litet svamp (Karl Johan) och så där. Receptet inleds med uppmaningen att fatta de levande kräftorna (!) i stjärten och rycka loss resten varvid vad man diskret kallar "matsmältningskanalen" bör följa med. Därefter börjar man att skala och hacka morötter, lök och schalottenlök, kokar dessa i smör, slänger i kräftorna. När skalen (som alltså sitter kvar?) blir röda tillsätter man konjak, vitt vin, mera smör osv. Hackad persilja skall det också vara. Det hela flamberas före serveringen. Till dryck rekommenderas Graves blanc sec. Receptet fyller ca en halv sida i boken.
I näst recept möter vi de stackars djuren en terrine. Vi tröttar er inte med receptet men även här är det grönsaker som gäller. Konjak förekommer inte men däremot cider och saffran. Även detta recept tar ca en halv sida i boken och som dryck recommenderas Muscadet.
Så är vi då slutligen vid Écrevisses à la Suédoise. Det receptet upptar mindre än en kvarts sida i kokboken och är väl ungefär som vi tänker oss men lök, kryddnejlikor (!) och fänkål skall det till. Kräftorna serveras "telles quelles" , dvs. "som dom är." Man anar författarens föraktfulla småleende. Emellertid tager vi oss härtill en liten pärla i form av Chablis eller Sancerre.
Allt detta, tämligen hors saison, föranlett av några vänliga kommentarer till avsnittet Kramsfågel i skogsprojektet.
I Kina finns det en maträtt som heter "hoppande räkor". Den består av levande räkor vars ben (?) tagits bort och lagts i en lag av vinäger. Denna rätt beställdes in bland en massa andra en gång när jag var ute och reste i landet och jag tackade vänligen nej till det hela. Jag fick frågan varför och sade att jag helst undvek att äta levande saker. En lustigkurre i sammanhanget sade:
SvaraRadera- Tycker du att vi kränker räkornas mänskliga rättigheter?
Du kan också använda min standardavböjning: "Min religion förbjuder mig att äta X, Y eller Z." Respekteras som regel över hela världen och har bl.a. hjälpt mig att slippa delikatessen Kalvögon. Vid ev. följdfrågor kan man ganska tryggt hänvisa till Asaläran.
SvaraRadera