11 okt. 2014

En fredspristagare så god som någon

Det prestigefyllda Tyska bokhandelns fredspris har i år tilldelats internetspecialisten Jaron Lanier. Priset har delats ut sedan 1950 och bland tidigare pristagare märks namn som Albert Schweitzer. Martin Buber, Nelly Sachs, Alva och Gunnar Myrdal, Astrid Lindgren, Yehudi Menuhin, Jürgen Habermas, Susan Sonntag och Svetlana Alexijewitsch och många andra kända namn. Det är således ett mycket ärofullt pris som delas ut till  personer som "på ett framträdande sätt genom verksamhet inom litteratur, vetenskap och konst bidragit till ett förverkligande av fredstanken" (min översättning av det tyska originalet.)

Lanier var en banbrytare för utvecklingen av Internet men blev med åren en av dess mest framträdande kritiker. Kort sammanfattat riktas hans kritik mot  "the new online collectivism" som upphöjt det mest populära till den högsta sanningen. Jag citerar Lanier: "The problem is in the way the Wikipedia has come to be regarded and used; how it's been elevated to such importance so quickly. And that is part of the larger pattern of the appeal of a new online collectivism that is nothing less than a resurgence of the idea that the collective is all-wise, that it is desirable to have influence concentrated in a bottleneck that can channel the collective with the most verity and force. This is different from representative democracy, or meritocracy."

Internetanvändarna står i centrum för Laniers kritik. Alla data finns tillgängliga men användarna förmår inte tolka eller granska dem, inte ens de hemliga underrättelsetjänsterna. Som exempel tar han IS  ("Islamiska staten"). Data har funnits tillgängliga länge men inte väckt något intresse förrän nu då verkliga krigshandlingar utbrutit. (Min anmärkning: detsamma gäller ju 9/11 och Bostonbombarna).

Redan 2008 uppmärksammade jag Laniers och andras kritik mot vad som då kallades "Web 2.0" i ett längre inlägg kallat "Amatörkulten - krossa experterna diktatur (inte)!"  Jag pekade på den hyperlibertarianska ideologi som ligger bakopm Wikipedia, PayPal, Facebook och annat speciellt nyhetsaggregatorer som  Digg, Reddit och andra. De algoritmer som driver Google och andra sökmotorer är delar av samma mekanism: den mest länkade rankas högst. "The crowd falling in love  with itself", skriver en annan kritiker. Lanier pekar speciellt på vidskepelsen att eventuella felaktigheter i Wikipedia automatiskt kommer att rättas till av andra användare: vi har tusentals exempel på att detta inte är sant. Jag bidrog själv genom ett experiment där jag uppdaterade en artikel om Trofim Lysenko med uppgifter om forskningsresultat från Linköping som delvis återupprättade den sovjetiske ideologens rykte. Mina faktauppgifter var korrekta men naturligtvis helt missvisande. Ingen rättade detta innan jag själv tog bort mitt inlägg. Tyvärr tvingades jag då också radera ett par instämmande kommentarer.

"There is no truth except the truth you create for yourself"  verkar vara mottot för den naiva och obegränsade tilliten till "The wisdom of the crowd" som också givit oss t.ex. "slaveri, Irakkriget och Britney Spears" som en annan kritiker skrev.

"It's ignorance  meets egoism meets bad taste meets mob rule..on steroids"  skrev Andrew Keen i "The Cult of the Amateur" med hänvisning till Wikipedia, nyhetsaggregatorer och vad som då kallades "The Pro-Am revolution" dvs. idén att glada amatörer var minst lika trovärdiga som utbildade experter. Själv bidrog jag med tänkespråket: "Du skall inte tro att du kan operera en blindtarm bättre än jag bara för att du är kirurg."

Kanske kan -i idealfallet- den förnyade uppmärksamheten på Lanier få åtminstone några att fundera på källkritik och självständig analys och tänka sig för innan man slår upp saker på Wikipedia. (Jag är medveten om ironin i att jag tagit listan på pristagare från W.) Men kanske också att fundera på att den ideologi som ligger bakom Wikipedia, Paypal, Facebook etc i grunden är densamma som förfäktas av Ayn Rand, The Tea Pot Party, Annie Lööf och andra och som väl de flesta av oss förkastar när det kommer till politiska avgöranden. Jag kunde nämna "Bitcoin" i samma sammanhang men då går vi ett steg längre och hamnar i det rent kriminella.

6 kommentarer:

  1. Hm ja, jag ska göra det: tänka mig för innan jag slår upp saker på Wikipedia eller framförallt innan jag litar på det som står där. Man kan ju dubbelkolla nån annanstans.
    Tack för intressant inlägg. Kände inte till Lanier tidigare men nu ska jag läsa lite mer om vad han tycker och även Andrew Keen.
    Det är ju så förledande lätt att ta till Wikipedia...

    SvaraRadera
  2. Olof Å01:34

    Lanier retade ursprungligen upp sig på Ray Kurzweil som väl i stort sett är galen. Bland Kurzweils teorier ingår idén om singulariteten - den teknologiska utvecklingen går snabbare och snabbare, och när den går oändligt snabbt lär sig maskinerna att tänka och tar över världen. Sedan tar de långsamt över universum och vi blir odödliga. Många fler än man tror tar faktiskt de här idéerna på allvar, speciellt libertarianerna.

    När det gäller open source så fångades jag själv upp av de revolutionära stämningarna ett tag, men de lugnades något när jag började jobba. Jag insåg att företag är bättre på samordnade aktioner och färdiga produkter än open source-projekt är, men man ska inte se ned på open source: dess påverkan på mjukvarubranschen har varit kraftigt reformerande, snarare än revolutionerande. Exempelvis använder de flesta stora programvaror nuförtiden delar som är open source, bl.a Apples iOS och ävenså Android, som bygger på Linux. Som sagt, det blev ingen revolution, men en kraftig förändring. Och jag ser ingen motsägelse mellan open source och expertis. I själva verket är den nutida möjligheten att leta upp programkod på nätet en guldgruva för blivande programmerare, något som jag önskar att jag hade haft när jag började lära mig.

    Vad gäller internets påverkan på hur vi tar hand om information så är det klart att det för privatpersoner på många sätt blivit svåröverskådligt, men jag skulle inte skylla oförmågan att förutse IS på exempelvis Wikipedia. För att illustrera med ett exempel: jag köpte en årgång av Time billigt när Uppsala Stadsbibliotek hade försäljning av gamla tidskrifter, och hittade då en stor artikel från 1999. Man skrev att Bin Laden planerade aktioner mot Washington D.C. och New York. I en papperstidning! Kunskapen fanns tidigt men ingen visste var i alla signaler man skulle leta, och inget liknande hade någonsin hänt. Personligen ser jag detta som lite liknande tsunamin i Sydasien 2005 och Breiviks terrordåd - inga räknade med det hela och beredskapen var låg, trots att man ibland hade information långt i förväg.

    Men detta till trots ser jag en poäng i att kritisera “amatörkulten”, fast jag kan gå in mer på senare hur jag ser problemet. Jag försökte läsa “The Cult of the Amateur” för några år sedan och tyckte den var hopplöst ostrukturerad och rentav flummig i resonemangen, litegrann som “Kapitalet.se - myten om det postindustriella paradiset”. Båda böckerna handlar om ämnen som hade varit intressanta om bara författarna hade kunnat strukturera sina tankar.

    SvaraRadera
  3. Tack Olof för din insiktsfulla kommentar. Det är inte utan att jag själv känner mig som en av de "pro-am" skrivare som jag kritiserar när jag konfronteras med en verklig expert...

    Nu menade jag kanske inte att det var Wikipedias fel att man inte förutsåg IS - grundproblemet är väl att det finns en amorf massa av information från olika håll (även tryckta media) men att vår förmåga att urskilja det väsentliga och pussla ihop olika bitar är så begränsad. (Uppenbarligen gäller detta även nationella säkerhetstjänster.) "The online collectivism" löser problemet genom att säga att det viktiga är den som de flesta säger är viktigt . Men då blir det Britney Spears (eller nu för tiden kanske snarare Miley Cyrus) och inte Breivik.

    Till Gabrielle RW -tack för kommentar- vill jag säga att man kan nog lita på Wikipedia om det t.ex. gäller att kolla huvudstaden i Tadjikistan (Ulan Bator) men att det blir värre när man kommer in på politiska, vetenskapliga, ekonomiska eller kulturella ämnen. Skribenternas egna värderingar slår då ofta igenom och det finns ju otaliga exempel på hur w-artiklar använts som ren propaganda eller spridning av desinformation. (Jag minns med visst nöje en artikel om en engelsk kock som skrivit en elak bok om svensk mat - ena dagen prisades han i en wikipediartikel som efterlängtad sanningssägare, den andra som en okunnig baktalare i samma artikel. Så gick det fram och tillbaka ett par varv.)

    Om Olof har tid och lust skulle jag gärna läsa dina synpunkter på amatörkulten. Som jag skrev i min artikel från 2008 vill vi väl helst ha ett diplom på väggen om vi besöker en läkare och en certifierad utbildning hos den pilot vi flyger med och motsvarande t.o.m. när det gäller rörmokare och elektriker. Gäller det däremot politik, ekonomi eller kultur är vi beredda att svälja vad som helst. Ofta ses det tvärtom som en merit att inte ha någon formell utbildning.

    Och: Tadjikistans huvudstad heter som vi alla vet Dushambe och ingenting annat. Eftersom ni inte kan rätta felet får jag göra det själv...

    SvaraRadera
  4. Magnus17:28

    Wikipedia kan ibland vara som ett riktigt dysfunktionellt grupparbete, om vi nu ska jämföra med den svenska skolan, och bristerna i fråga om sakuppgifter och omdömen är så stora att det bara blir löjligt när de jämför sig med Britannica eller NE. Visst finns det väldigt bra artiklar, men dessa har ofta blivit bra just för att de som skrev dem har struntat i WP:s regelbok och helt enkelt gått på sin egen (uppdaterade och starka!) kunskap om ämnet, och sin förmåga att skriva bra och nyanserat – eller för att ämnet inte berör några kontroversiella punkter eller någons ”prestigefront” och i stort sett kan behandlas på ett icke-värderande, sakligt konkret sätt, t ex många artiklar om naturvetenskap, romaner eller skivor. Så fort ämnet är av (delvis) personlig vikt för en del medarbetare eller har varit livligt omdiskuterat i media börjar det svaja.

    I artiklarna om Tiger Woods och Sven-Göran Eriksson (på eng-wp) kunde man, när deras ”sexskandaler” var aktuella, läsa långa rader av namn och yviga påståenden som i princip var inkörda raka vägen från kvällstidningar och skvallerpress, och som beskrevs som om det handlade om säkerställda fakta. Visst fanns det folk som reagerade, men WP:s modell (”the condition for inclusion of a statement at WP is verifiability” – i meningen att påståendet ska kunna citeras som utsaga någonstans i ett utgivet medium, nästan var fan som helst – ”not truth”, obs ej ”being verifiably true”) ger ingen verklig möjlighet att undvika den sortens dynga i artiklarna – ingen riskerar på allvar någonting genom att lägga in mer strunt, oftast anonymt, och de flesta artiklar har uppenbarligen inte en tillräckligt stark redaktionell ambition eller en kritisk massa av kunniga medarbetare.

    Efter denna sågning ska det sägas att engelska WP är betydligt bättre än den svenska, som till stora delar är ett skämt. Men svagheterna utifrån amatörism, politisk/kuturell bias och dålig redaktionell kontroll har de gemensamma.

    SvaraRadera
  5. Olof Å19:04

    Mina erfarenheter av Wikipedia är blandade. Den svenska versionen, som Magnus påpekar, är under all kritik. Vad sedan gäller den engelska skulle jag inte leta uppgifter till uppsatser därifrån men när det gäller saker som språk, datavetenskap och populärkultur brukar jag sällan hitta fel. I de två första fallen är ämnet kanske smalt nog att inte attrahera dumheter och i det sistnämnda gör W kanske det det är bäst på.

    Jag har ändrat lite i svenska artiklar. Artikeln om Falun Gong (lustigt sammanträffande) var i princip skriven som en hyllning och jag ändrade den till att bli mer objektiv samt ta upp en del av dess ledares tokerier (utomjordingar utan näsor bl.a). Ett försök att lägga till en artikel om en fejkad person misslyckades då den försvann efter en timme. Det var jag rätt imponerad av men det tycks bero väldigt mycket på ämnet.

    Kan rekommendera den här texten av Mark Rosenfelder om Wikipedia, som har en del rätt lustiga exempel:

    http://www.zompist.com/rants05.html#15

    SvaraRadera
  6. Magnus22:16

    Ett av mina test - inte helt allvarliga - av engelska WP:s förmåga att hitta och rätta till fel handlade om att ändra namnet Marcel Pétiot - en egendomlig skuggfigur i ockupationens Paris, som spred rykten om att han kunde hjälpa judar med pass och flyktvägar, och sedan dödade dem som kom till honom: Knut Ståhlberg har skrivit om honom - till Marcel Proust: det var i en lång lista över "French assassins". Någon upptäckte och rättade det inom ett par dygn, varpå jag på skoj replikerade "Of course he's a serial killer, look at his face. He's got all the marks on him!" ;-)

    Skämt åsido, t ex artikeln om Jan Guillou på svenska WP har ofta varit väldigt konstig. Många som knåpat med den verkar ha ansett att hans bok om Irak från 1980 och hans relativt blygsamma (och föga kriminella) gästspel hos KGB varit hans viktigaste insatser. Det är nästan ingen som har läst den där Irakboken...Och artikeln om Juncker är späckad med formuleringar som ska ge intryck av att han är en skojare och kroniskt opålitlig politisk fifflare. Dessutom var både Juncker och Luxemburg länge felstavade på en del ställen i artikeln, och det står än idag om "Junker och hans junkrar"(!)

    WP överlag har ett betydande problem i att folk använder det som en kanal för propaganda eller PR-skriveri, för egen del eller för någon annans räkning, och då kan det handla om mycket mer seriösa saker än Tiger Woods eller Kanye West. Jag skulle tänka mig att de behöver göra upp med tanken att "i princip alla ska få skriva om (nästan) allt", det leder bara till nivellering och kapade artiklar som tas som gisslan av några agendasättande figurer, men det är ett steg de uppenbarligen inte vill ta.

    SvaraRadera