Av en slump upptäckte jag att SVT 2 sänder en repris på den tyska serien "Unsere Mütter, unsere Väter" (under den idiotiska svenska titeln som jag angivit i rubriken). Det är en oerhört välgjord teveserie, mycket omskakande och på ett gynnsamt sätt olik många andra skildringar från andra världskriget. Men samtidigt finns det mer eller mindre dolda budskap som ur vår tids synvinkel kan te sig obehagliga eller åtminstone svårförståeliga. Serien orsakade en bred diskussion i Kontinentaleuropa och England när den sändes, I Polen uppenbar ilska på vissa håll.
Jag vill i sammanhanget erinra om den ganska långa och kritiska text jag skrev om serien när den först sändes 2013 där jag också tog upp andra aspekter på utvecklingen av synen på Tyskland och Tysklands ställning i Europa efter andra världskriget och tills nu, speciellt den stora fördrivningen av tyskar från Östeuropa omedelbart efter kriget.
Jag nämnde diskussionen i Europa - i Sverige fick, såvitt jag såg, serien reservationslöst gott mottagande. Med ett men desto viktigare undantag. Jens Christian Brandt skrev i Aftonbladet om det kritiklösa mottagandet i Sverige under rubriken "'Krigets unga hjärtan' naiva politiska blåbär."
Som vanligt med kvalitetsteve sänds programmen så sent att det kan vara svårt att hålla sig vaken tills de börjar. När jag skrev mitt blogginlägg kunde jag inte tekniken att underlinjera länkarna så de är tyvärr svåra att se. Men om något verkar intressant kan man föra cursorn litet fram och tillbaka över de relevanta orden så framträder de. Jag ber om ursäkt för detta.
30 okt. 2015
29 okt. 2015
Happy Halloween
då förvissningen fräter och tär
och himlen ett askhölje bär.
Det var natt i den kulna oktober
av det år, som mitt mörkaste är.
Det var tätt vid det dimmiga Auber
i den töckniga nejden av Weir
ner vid stranden av tjärnet vid Auber
i det griftskumma skoglandet Weir.
..vi stodo helt tvärt vid en dyster
portal till ett tillmurat rum
likt de avdödas helgade rum.
Och jag sade:Vad står det min syster
över dörren där dagern är skum?
Hon skrek till: Ulalume, Ulalume
Det är graven du byggt Ulalume!
Ur den mest skräckinjagande dikt jag vet. Poe's Ulalume i Frödings svenska version. Som vanligt sönderanalyserad av all världens experter vilka inte minst letat efter förebilder bakom de geografiska namnen i dikten. Men många av oss har väl var och en på sin ort erfarit skräcken i det dimmiga Auber i den töckniga nejden av det griftskumma Weir och behöver inga ytterligare förklaringar.
25 okt. 2015
Dagens text. Och morgondagens.
Det finnes skydd mot nästan allt som är
mot eld och skador genom storm och köld
ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.
Men det finns inget skydd mot människan.
När det behövs ser ändå ingen klart.
Nej, bara när det gäller att slå ner
och arma ut vad hjärtat sammanspart
av dröm att leva på i onda kalla år.
(Aniara, sång 26)
23 okt. 2015
22 okt. 2015
Jag blir så trött...
Det accelerande inflödet av flyktingar och asylsökande till Sverige medför en oförutsedd ökning av det offentligas utgifter. Såvitt jag förstått av dagens nyheter beräknar man nu en merkostnad av 30 miljarder kronor utöver vad som redan budgeterats.
Omedelbart svartnar tidningar av rubriker i typsnitt som normalt sett är avsedda för katastrofer. I TV uttalar sig experter i dystra tonfall. Finansministern varnar för nedskärningar och ökat budgetunderskott. Det kommer att bli ännu svårare att uppnå balans ochunderskott (skall vara:"överskott"! Mr. Freud var framme) säger hon.
Man talar om nedskärningar i vård och kostnader för personliga assistenter. Flyktingmottagandet finansieras ur biståndsbudgeten. Kostnaderna för katastrofen får alltså bäras av de svagaste och fattigaste, inklusive de fattigare länderna där befolkningen inte haft möjlighet att fly ur eländet.
Så ställs grupp mot grupp, ändamål mot ändamål. De främlingsfientliga och nationalistiska kretsarna gnuggar händerna.
Om jag nu räknat rätt i hastigheten uppgår den beräknade merkostnaden till ca 1 % av Sveriges statsskuld. Denna "skuld" uppgår i sin tur till mindre än 40 % av BNP. Endast Luxemburg har en lägre statsskuld av de s.k. "EU-15" (dvs östländerna oräknade). EU:s regler tillåter 60 %.
Sanningen är alltså att merkostnaden för det oförutedda inflödet av flyktingar är en spottstyver i sammanhanget som dessutom vore mycket lätt att finansiera utan att skära ner antalet personliga assistenter. Ev nästan gratis om man skulle våga sig på att låna i Riksbanken. Sverige har gott och väl råd att ta på sig denna kostnad.
Att för rubrikernas skull framställa kostnaderna som en stor belastning för samhällsekonomin tjänar bara till att gynna de främlingsfientliga krafterna - jag såg redan ett ytterst otrevligt uttalande av en SD-man i "Rapport" och till att skrämma upp en allmän opinion som tvångsmatats med det i nuläget grundfalska mantrat att "den som är satt i skuld är icke fri".
Svårigheterna att ta emot och ta hand om flyktingarna ligger på ett helt annat plan. Låt inte positivt inställda personer börja tveka och avskräckas genom en falsk matematik!
Omedelbart svartnar tidningar av rubriker i typsnitt som normalt sett är avsedda för katastrofer. I TV uttalar sig experter i dystra tonfall. Finansministern varnar för nedskärningar och ökat budgetunderskott. Det kommer att bli ännu svårare att uppnå balans och
Man talar om nedskärningar i vård och kostnader för personliga assistenter. Flyktingmottagandet finansieras ur biståndsbudgeten. Kostnaderna för katastrofen får alltså bäras av de svagaste och fattigaste, inklusive de fattigare länderna där befolkningen inte haft möjlighet att fly ur eländet.
Så ställs grupp mot grupp, ändamål mot ändamål. De främlingsfientliga och nationalistiska kretsarna gnuggar händerna.
Om jag nu räknat rätt i hastigheten uppgår den beräknade merkostnaden till ca 1 % av Sveriges statsskuld. Denna "skuld" uppgår i sin tur till mindre än 40 % av BNP. Endast Luxemburg har en lägre statsskuld av de s.k. "EU-15" (dvs östländerna oräknade). EU:s regler tillåter 60 %.
Sanningen är alltså att merkostnaden för det oförutedda inflödet av flyktingar är en spottstyver i sammanhanget som dessutom vore mycket lätt att finansiera utan att skära ner antalet personliga assistenter. Ev nästan gratis om man skulle våga sig på att låna i Riksbanken. Sverige har gott och väl råd att ta på sig denna kostnad.
Att för rubrikernas skull framställa kostnaderna som en stor belastning för samhällsekonomin tjänar bara till att gynna de främlingsfientliga krafterna - jag såg redan ett ytterst otrevligt uttalande av en SD-man i "Rapport" och till att skrämma upp en allmän opinion som tvångsmatats med det i nuläget grundfalska mantrat att "den som är satt i skuld är icke fri".
Svårigheterna att ta emot och ta hand om flyktingarna ligger på ett helt annat plan. Låt inte positivt inställda personer börja tveka och avskräckas genom en falsk matematik!
16 okt. 2015
På fredag kväll
Jonas Söderström på Blind Höna funderar över begreppet "process" (läsvärt) men länkar i förbifarten också till ett gammalt inlägg om "Vi ska se över våra rutiner". I sammanhanget hittar jag en rutin av "DJ Beppo" om samma ämne: jag råder er allvarligt att lyssna på den.
Jag finner det fullständigt oacceptabelt att använda detta uttryck för att nu tillgripa en annan klyscha som används för att uttrycka ogillande av allting från drunknade flyktingar på medelhavet till cyklister som kör mot rött på Götgatan.
Jag finner det fullständigt oacceptabelt att använda detta uttryck för att nu tillgripa en annan klyscha som används för att uttrycka ogillande av allting från drunknade flyktingar på medelhavet till cyklister som kör mot rött på Götgatan.
11 okt. 2015
Val i Wien (2)
Den första något så när tillförlitliga prognosen över valutgången har just kommit, baserad på 48 % av rösterna. Även om tendensen är den förutsedda måste siffrorna ses som en mindre sensation och har också uppfattas så. SPÖ förlorade visserligen men förlusten begränsar sig till strax under 5 % (istf väntade 7 - 10 %). FPÖ vann med en vinst som begränsades till ca 5 %- iofs en hög siffra men mycket lägre än väntat. De gröna förlorade något men inte mer än att en fortsättning av koalitionen röd/grön ter sig som det enda möjliga regeringsalternativet. De konservativa (ÖVP) förlorade stort och är nu endast det fjärde största partiet i Wien. Delvis kan detta förklaras med att det relativt nya marknadsliberala partiet NEOS nådde ett aktningsvärt reultat om strax över 6 %.
Valdeltagandet låg ca 5 % högre än föregående val. Kanske något att fundera på för SD:s motståndare i Sverige också.
(Litet lustigt att se den jublande segerstämningen hos SPÖ när första prognosen kom, trots att man alltså förlorat 5 % av sina väljare. Men farhågorna var mycket värre.)
Valdeltagandet låg ca 5 % högre än föregående val. Kanske något att fundera på för SD:s motståndare i Sverige också.
(Litet lustigt att se den jublande segerstämningen hos SPÖ när första prognosen kom, trots att man alltså förlorat 5 % av sina väljare. Men farhågorna var mycket värre.)
I förbifarten: Pact sunt servanda!
Jag har alltid haft en känsla, kanske felaktig, att Sverige är ett avtalstrohetens land. När två eller flera parter kommit överens kunde man praktiskt taget alltid lita på att ett ingånget avtal också skulle hålla. Det skapade en sorts trygghet eller snarare visshet om var man befann sig. Vad gäller politik kunde man tycka vad man ville om innehållet i avtalet. Att det överenskomna skulle gälla kunde man däremot som regel lita på. Därmed visste man alltid var man var även om man inte gillade läget.
Den s.k. decemberöverenskommelsen, DÖ, var impopulär i vida kretsar. I en grotesk överdrift ansåg man bl.a. att det betydde att det inte fanns någon opposition i Sverige, bortsett från SD. Man kan tycka vad man vill men det var dock ett överenskommet och undertecknat avrtal mellan 7 riksdagspartier som skulle gälla en längre period. När ett litet parti som kämpar, förgäves hoppas jag, för sin politiska överlevnad bryter avtalet efter några månader kan det kanske tas med jämnmod. Men att det ledande oppositionspartiet omedelbart förklarar att det betyder att hela överenskommelsen är ogiltig är egentligen en oerhörd händelse.
Moderaternas agerande är ett allvarligt grundskott mot den grundkonsens som trots allt alltid legat i botten av svensk riksdagspolitiken. Att hålla avgivna löften och avtal var en viktig del av detta. Uppenbarligen kan man inte längre lita på att överenskommelser hålls.
Avtalsbrottet är ett stort steg mot den "normalisering" av relationerna till SD som så många på den högra delen av värdeskalan förordar. Troligt är väl att nästa regering kommer att innefatta eller åtminstone stödja sig på ett parti med djupa rötteri rasistisk och fascistisk ideologi. Som Danmark, Norge och Finland.
Den s.k. decemberöverenskommelsen, DÖ, var impopulär i vida kretsar. I en grotesk överdrift ansåg man bl.a. att det betydde att det inte fanns någon opposition i Sverige, bortsett från SD. Man kan tycka vad man vill men det var dock ett överenskommet och undertecknat avrtal mellan 7 riksdagspartier som skulle gälla en längre period. När ett litet parti som kämpar, förgäves hoppas jag, för sin politiska överlevnad bryter avtalet efter några månader kan det kanske tas med jämnmod. Men att det ledande oppositionspartiet omedelbart förklarar att det betyder att hela överenskommelsen är ogiltig är egentligen en oerhörd händelse.
Moderaternas agerande är ett allvarligt grundskott mot den grundkonsens som trots allt alltid legat i botten av svensk riksdagspolitiken. Att hålla avgivna löften och avtal var en viktig del av detta. Uppenbarligen kan man inte längre lita på att överenskommelser hålls.
Avtalsbrottet är ett stort steg mot den "normalisering" av relationerna till SD som så många på den högra delen av värdeskalan förordar. Troligt är väl att nästa regering kommer att innefatta eller åtminstone stödja sig på ett parti med djupa rötteri rasistisk och fascistisk ideologi. Som Danmark, Norge och Finland.
Val i Wien
Breaking: Kl 17:00 stängdes vallokalerna i Wien, det viktigste och största Bundesland i Österrike. Wien är sedan gammal en "röd" högborg och en viktig stötta för SPÖ i den federala regeringen. Första högräkningarna har ännu inte kommit men allt tyder på kraftiga förluster för SPÖ (-5 à -7 procentpunkter) och motsvarande eller högre vinster för FPÖ. Alla andra förlorar, särskilt de konservativa ÖVP. Det är i skrivande stund oklart vilket parti som blir störst: det är inte omöjligt att FPÖ lyckas erövra den positionen.
Återkommer snarast när resultaten börjar droppa in.
Återkommer snarast när resultaten börjar droppa in.
8 okt. 2015
Inflationen äntligen besegrad?
Jag har iofs samlat ihop en del aktuellt material för ett inlägg om den ostrukturerade odling av tulipanarosor som den svenska ekonomiska "politiken" f.n. utgör. Ett sådant inlägg kommer kanske också men har egentligen blivit onödigt när jag i dagens inkomna nummer av Grönköpings Veckoblad läser om ett nytt djärvt initiativ för att komma till rätta med det uppenbarligen största ekonomiska problemet just nu: bristen på inflation.
Behjärtade Grönköpingsbor har nämligen startat föreningen Inflationsfrämjandet som skall söka underminera det stabila penningvärdet via höga lönekrav, motarbetande av prisförbilliganden m.m. Pengar skola falla i värde så att alla har råd med dem, framhåller man. Ett medel blir återinförd priskontroll: lokaltelevisionens Uppdrag Uthängning har redan hunnit brännmärka en handlare som sänkt mjölkpriset med flera öre.
Riksbankens mål om futtiga 2 procent nöjer sig Inflationsfrämjandet inte med. En känd riskkapitalist påpekar att en hög inflation medför att de inledningsvis väldiga lån man dragit på sig därigenom kommer att smälta ihop till en ofarlig småskuld. Med erfarenhet från förkrigstidens Tyskland påpekar en bankdrektör att om man får ordentlig fart på inflationsbrasan blir så småningom alla miljonärer vilket ju vore en glädjande sak.
Endast en äldre medborgare håller inte med. Allt blir ett elände, kaffet blir dyrare och pengarna i spargrisen räcker inte till säger hon. Tidningen påpekar dock att saken måste ses i ett makroekonomiskt sammanhang vilket kan vara svårt att förstå för den som bara har en 6-årig folkskola i bagaget. (1)
Flarnfri har sökt Stefan Ingves, Magdalena Andersson och Per "Regeringen" Bolund för en kommentar men det tutar bara upptaget.
(1) Dock ser jag i senaste numret av Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt att även en emeriterad professor i ämnet har svårt att förstå varför inflation skall vara så bra och varför den i så fall skall vara just 2 procent. En av de vice riksbankscheferna förklarar dock att det måste vara så och att anledningen till att det är 2 procent är att man valt just detta tal.
Behjärtade Grönköpingsbor har nämligen startat föreningen Inflationsfrämjandet som skall söka underminera det stabila penningvärdet via höga lönekrav, motarbetande av prisförbilliganden m.m. Pengar skola falla i värde så att alla har råd med dem, framhåller man. Ett medel blir återinförd priskontroll: lokaltelevisionens Uppdrag Uthängning har redan hunnit brännmärka en handlare som sänkt mjölkpriset med flera öre.
Riksbankens mål om futtiga 2 procent nöjer sig Inflationsfrämjandet inte med. En känd riskkapitalist påpekar att en hög inflation medför att de inledningsvis väldiga lån man dragit på sig därigenom kommer att smälta ihop till en ofarlig småskuld. Med erfarenhet från förkrigstidens Tyskland påpekar en bankdrektör att om man får ordentlig fart på inflationsbrasan blir så småningom alla miljonärer vilket ju vore en glädjande sak.
Endast en äldre medborgare håller inte med. Allt blir ett elände, kaffet blir dyrare och pengarna i spargrisen räcker inte till säger hon. Tidningen påpekar dock att saken måste ses i ett makroekonomiskt sammanhang vilket kan vara svårt att förstå för den som bara har en 6-årig folkskola i bagaget. (1)
Flarnfri har sökt Stefan Ingves, Magdalena Andersson och Per "Regeringen" Bolund för en kommentar men det tutar bara upptaget.
(1) Dock ser jag i senaste numret av Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt att även en emeriterad professor i ämnet har svårt att förstå varför inflation skall vara så bra och varför den i så fall skall vara just 2 procent. En av de vice riksbankscheferna förklarar dock att det måste vara så och att anledningen till att det är 2 procent är att man valt just detta tal.
5 okt. 2015
Skattefinansierad vandalisering
(alla bilder klickbara)
Lars Epstein skriver i dagens DN (nätuppl.) om rivningen av Kolingsborg på Slussen i Stockholm. Artikeln är rikt illustrerad med bilder av den skattemedelsfinansierade nedklottringen av byggnaden som just nu har börjat rivas. Där finns också bilder av de kulturhistoriskt intressanta muralmålningarna på insidan av bygnaden som skildrar scener ur hamnarbetarnas, sjåarnas, liv. I Kolingsborg utropades varje morgon lediga hamnarbetarjobb som fördelades efter en first come first served princip. Dessa målningar har inte ansetts värda att bevaras till eftervärlden av den s-ledda stadsregeringen.
Här är ett exempel som jag helt fräckt stulit från Epsteins krönika. (Klickbar bild)
Jag är glad att Epstein dokumenterat den nedklottrade byggnaden. Jag har många egna bilder men tycker det är obehagligt att sprida dem. Att de "stått i tidningen" gör dem kanske mer neutrala.
Klottret har alltså finansierats av Stockholms Stad. Stolt presenterar man alla som varit inblandade i projektet:
En av "konstnärerna" är den person som för några år sedan vandaliserade och förstörde en tunnelbanevagn som examensarbete på "Konstfack". Ostraffad så vitt jag vet och numera alltså skattefinansierad prominent konstnär. (Skällsordet "statskonstnär" har alltså fått en annan innebörd...)
Konstnärerna själva -eller kanske deras fans- har signerat konstverket:
I förbifarten har likasinnade signerat fasaderna på andra byggnader på Södermalm. I dessa fall är det själva signaturerna,"gatukonsten", som utgör själva konstverket.
Det finns emellertid en solid politisk majoritet i Stockholms Stadshus för Slussenprojektet vilken illustreras på en banderoll från en liten men tapper protestgrupp:
Jag har i ett tidigare inlägg erinrat om det finansiella vansinne som redan brutit ut med kontrakt på löpande räkning och ingen extern revision av projektet. Sett i det perspektivet är kanske finansieringen av ett antal klottrare (och därmed legitimeringen av deras verksamhet) en bagatell. (Vi får givetvis inte veta hur mycket det hela kostat). Men det är ett vackert uttryck för den bulldozermentalitet som styr politiker, tjänstemän och byggindustri - här hjälper inga protester från medborgare och skattebetalare. Speciellt inte om man tillhör de grupper av historiskt intresserade, esteter, kulturarbetare, folk som gillar vackra utsikter, åldringar och andra som enligt de beryktade yimbyiterna (som verkar ha tystnat nu när slaget är vunnit) inte tillhör "målgrupperna" och inte skall ha någon talan.
Update 6/10: Rivningen påbörjad idag. Se Epsteins fotodokumentation.
Lars Epstein skriver i dagens DN (nätuppl.) om rivningen av Kolingsborg på Slussen i Stockholm. Artikeln är rikt illustrerad med bilder av den skattemedelsfinansierade nedklottringen av byggnaden som just nu har börjat rivas. Där finns också bilder av de kulturhistoriskt intressanta muralmålningarna på insidan av bygnaden som skildrar scener ur hamnarbetarnas, sjåarnas, liv. I Kolingsborg utropades varje morgon lediga hamnarbetarjobb som fördelades efter en first come first served princip. Dessa målningar har inte ansetts värda att bevaras till eftervärlden av den s-ledda stadsregeringen.
Här är ett exempel som jag helt fräckt stulit från Epsteins krönika. (Klickbar bild)
Jag är glad att Epstein dokumenterat den nedklottrade byggnaden. Jag har många egna bilder men tycker det är obehagligt att sprida dem. Att de "stått i tidningen" gör dem kanske mer neutrala.
Klottret har alltså finansierats av Stockholms Stad. Stolt presenterar man alla som varit inblandade i projektet:
En av "konstnärerna" är den person som för några år sedan vandaliserade och förstörde en tunnelbanevagn som examensarbete på "Konstfack". Ostraffad så vitt jag vet och numera alltså skattefinansierad prominent konstnär. (Skällsordet "statskonstnär" har alltså fått en annan innebörd...)
Konstnärerna själva -eller kanske deras fans- har signerat konstverket:
I förbifarten har likasinnade signerat fasaderna på andra byggnader på Södermalm. I dessa fall är det själva signaturerna,"gatukonsten", som utgör själva konstverket.
Det finns emellertid en solid politisk majoritet i Stockholms Stadshus för Slussenprojektet vilken illustreras på en banderoll från en liten men tapper protestgrupp:
Jag har i ett tidigare inlägg erinrat om det finansiella vansinne som redan brutit ut med kontrakt på löpande räkning och ingen extern revision av projektet. Sett i det perspektivet är kanske finansieringen av ett antal klottrare (och därmed legitimeringen av deras verksamhet) en bagatell. (Vi får givetvis inte veta hur mycket det hela kostat). Men det är ett vackert uttryck för den bulldozermentalitet som styr politiker, tjänstemän och byggindustri - här hjälper inga protester från medborgare och skattebetalare. Speciellt inte om man tillhör de grupper av historiskt intresserade, esteter, kulturarbetare, folk som gillar vackra utsikter, åldringar och andra som enligt de beryktade yimbyiterna (som verkar ha tystnat nu när slaget är vunnit) inte tillhör "målgrupperna" och inte skall ha någon talan.
Update 6/10: Rivningen påbörjad idag. Se Epsteins fotodokumentation.
1 okt. 2015
En dag i Stockholm
(alla bilder klickbara)
Stockholm Waterfront
Coprinus comatus (skäggig bläcksvamp) på Bankbrinken mellan Högbergsgatan och Fatbursparken (a.k.a. Piazza Benito Mussolini). Bör ej intas tillsammans med alkohol. Egentligen inte alls.
Stockholm Waterfront igen
Provisoriskt övergångsställe på Torkel Knutsonsgatan. Enl. artikel i Metro är det ett officiellt ritat övergångsställe p.g.a. gatuarbeten. Fiffig lösning i krona-för krona tider.
Och så dagens viktigaste nyheter enligt landets största tidningar. OBS det ringade området - gratistips till den paleomarxistiska analysen - ett nytt och angenämare sätt att ta sig ur krisen.
(Foto: Monica Karlsson)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)