Omedelbart svartnar tidningar av rubriker i typsnitt som normalt sett är avsedda för katastrofer. I TV uttalar sig experter i dystra tonfall. Finansministern varnar för nedskärningar och ökat budgetunderskott. Det kommer att bli ännu svårare att uppnå balans och
Man talar om nedskärningar i vård och kostnader för personliga assistenter. Flyktingmottagandet finansieras ur biståndsbudgeten. Kostnaderna för katastrofen får alltså bäras av de svagaste och fattigaste, inklusive de fattigare länderna där befolkningen inte haft möjlighet att fly ur eländet.
Så ställs grupp mot grupp, ändamål mot ändamål. De främlingsfientliga och nationalistiska kretsarna gnuggar händerna.
Om jag nu räknat rätt i hastigheten uppgår den beräknade merkostnaden till ca 1 % av Sveriges statsskuld. Denna "skuld" uppgår i sin tur till mindre än 40 % av BNP. Endast Luxemburg har en lägre statsskuld av de s.k. "EU-15" (dvs östländerna oräknade). EU:s regler tillåter 60 %.
Sanningen är alltså att merkostnaden för det oförutedda inflödet av flyktingar är en spottstyver i sammanhanget som dessutom vore mycket lätt att finansiera utan att skära ner antalet personliga assistenter. Ev nästan gratis om man skulle våga sig på att låna i Riksbanken. Sverige har gott och väl råd att ta på sig denna kostnad.
Att för rubrikernas skull framställa kostnaderna som en stor belastning för samhällsekonomin tjänar bara till att gynna de främlingsfientliga krafterna - jag såg redan ett ytterst otrevligt uttalande av en SD-man i "Rapport" och till att skrämma upp en allmän opinion som tvångsmatats med det i nuläget grundfalska mantrat att "den som är satt i skuld är icke fri".
Svårigheterna att ta emot och ta hand om flyktingarna ligger på ett helt annat plan. Låt inte positivt inställda personer börja tveka och avskräckas genom en falsk matematik!
Tack för detta samhällsekonomiska perspektiv. Bra att känna till i diskussioner.
SvaraRaderaTack Bengt.
SvaraRadera