5 okt. 2015

Skattefinansierad vandalisering

(alla bilder klickbara)

Lars Epstein skriver i dagens DN (nätuppl.) om rivningen av Kolingsborg på Slussen i Stockholm. Artikeln är rikt illustrerad med bilder av den skattemedelsfinansierade nedklottringen av byggnaden som just nu har börjat rivas. Där finns också bilder av de kulturhistoriskt intressanta muralmålningarna på insidan av bygnaden som skildrar scener ur hamnarbetarnas, sjåarnas, liv. I Kolingsborg utropades varje morgon lediga hamnarbetarjobb som fördelades efter en first come first served  princip.  Dessa målningar har inte ansetts värda att bevaras till eftervärlden av den s-ledda stadsregeringen.

Här är ett exempel som jag helt fräckt stulit från Epsteins krönika. (Klickbar bild)



Jag är glad att Epstein dokumenterat den nedklottrade byggnaden. Jag har många egna bilder men tycker det är obehagligt att sprida dem. Att de "stått i tidningen" gör dem kanske mer neutrala.

Klottret har alltså finansierats av Stockholms Stad.  Stolt presenterar man alla som varit inblandade i projektet:



En av "konstnärerna" är den person som för några år sedan vandaliserade och förstörde en tunnelbanevagn som examensarbete på "Konstfack". Ostraffad så vitt jag vet och numera alltså skattefinansierad prominent konstnär. (Skällsordet "statskonstnär" har alltså fått en annan innebörd...)

Konstnärerna själva -eller kanske deras fans- har signerat konstverket:


I förbifarten har likasinnade signerat fasaderna på andra byggnader på Södermalm.  I dessa fall är det själva signaturerna,"gatukonsten", som utgör själva konstverket.

Det finns emellertid en solid politisk majoritet i Stockholms Stadshus för Slussenprojektet vilken illustreras på en banderoll från en liten men tapper protestgrupp:



Jag har i ett tidigare inlägg erinrat om det finansiella vansinne som redan brutit ut med kontrakt på löpande räkning och ingen extern revision av projektet. Sett i det perspektivet är kanske finansieringen av ett antal klottrare (och därmed legitimeringen av deras verksamhet) en bagatell. (Vi får givetvis inte veta hur mycket det hela kostat). Men det är ett vackert uttryck för den bulldozermentalitet som styr politiker, tjänstemän och byggindustri - här hjälper inga protester från medborgare och skattebetalare. Speciellt inte om man tillhör de grupper av historiskt intresserade,  esteter, kulturarbetare, folk som gillar vackra utsikter, åldringar och andra som enligt de beryktade yimbyiterna (som verkar ha tystnat nu när slaget är vunnit) inte tillhör "målgrupperna" och inte skall ha någon talan.

Update 6/10:  Rivningen påbörjad idag. Se Epsteins fotodokumentation.

2 kommentarer:

  1. Bengt, jag vet inte om du hunnit läsa Klas Östergrens senaste roman "Twist"? Den handlar inte om Slussen men väl om rivningen av Klara, och är (menar jag) en mycket suggestivt genomförd litterär analys av just fenomenet "bulldozermentalitet". Som, med Östergrens thrillerlogik, leder aktörerna rakt i armarna på först Stasi och så småningom Putins Geheimdienste...

    Vad gäller din slutkläm med "målgrupperna" är det ju uppenbart att nya Slussen är till för alla - utom lokalbefolkningen. Detsamma gäller omvandlingen av Hornstull; man upprättar ett slags enklaver som visserligen ligger på Söder men absolut inte är till för dem som råkar bo där.

    Som icke-svensk EU-medborgare (med rösträtt i kommunalval) gick jag inför förra valet igenom var Stockholms lokalpolitiker är födda och uppvuxna. En förkrossande majoritet kom ifrån avlägsna landsändar (Halland, Västergötland). Jag tror inte att den utsocknes dominansen är lika stor i andra europeiska huvudstäder.

    SvaraRadera
  2. Tack för din kommentar. Tyvärr har jag ännu inte läst Östergrens bok. Resonemanget om "målgrupperna" med just dessa exemplifieringar av grupper som inte borde yttra sig är direkt hämtade från ett debattinlägg av en ledande Yimbyit. Samme man menade i ett annat inlägg att Benny Anderson borde "hålla käften" eftersom han väl var emot Slussenförslaget enbart för att han drev ett etablissemang på Mariatorget...

    Sen får vi väl inte glömma att Hjalmar Mehr var Stockholmare. Garpe däremot kom från annat håll. Men kanske integritet och förmåga att stå fri från externa intressen är vad som mest saknas hos beslutsfattarna oavsett födelseort.

    SvaraRadera