"De hängav sig åt illusioner om makt, sterotyper av sina fiender och föråldrade idéer om suveränitet; de gav efter för krav från tillfälliga koalitioner;..sådana ledare var sömngångare, ovetande om de fruktansvärda konsekvenserna av det krig de var i färd att släppa löst."
Rysksinnade gangstergäng i östra Ukraina med en självutnämnd "borgmästare" i spetsen tillfångatar diplomater från en internationell organisation (där både Ukraina och Ryssland är medlemmar) utan att det blir ett kraftigt internationellt ingripande. Den Ukrianska regeringen talar om ett "tredje världskrig" och beordrar armén att angripa "terroristerna". Armén verkar dock ovillig men desto villigare är beväpnade fascistiska miliser som skjuter ihjäl separatister. Antisemitismen får ett uppsving på båda sidor. Obama hotar med ytterligare sanktioner mot Ryssland uppenbarligen utan att förstå att detta bara bidrar till förstärkt enhet i Ryssland och total uppslutning kring Putin och i det stora hela blir utan effekter. Lille Napoleon Fogh Rasmussen erbjuder Ukraina att gå med i NATO (!). DN tror att Ryssland kanske kommer att anfalla de baltiska NATO-länderna och USA skickar stridsflyg och trupper till Östeuropa. Här och var kryper det visserligen upp uppenbart förvirrade intellektuella som menar att man måste ta hänsyn till alla fakta även historiska sådana men i stort sett frossar tryckmedierna i krigsupphetsning och "analyser" av "det nya Ryssland" (Sovjetunionen redivivus!). "Journalister" som är födda långt efter andra världskriget, kalla kriget och Vietnam jublar. Man tror, eller låtsas tro, att de är de frihetslängtande ungdomarna och progressiva krafterna från Euromaidan som tagit över. Det är det inte.
En internationell guru menar att det nu finns ett alternativ till Europa nämligen Eurasien. Någon förståelse för Rysslands och Ukrainas näraliggande historia och skräcken för fascismen (som uppenbarligen inte är ogrundad) finns inte. I ett Sverige där välfärden skrotas ner skall plötsligt försvaret stärkas genom inköp av flygplan och ubåtar som skall finansieras "krona för krona". Ryssland måste avväpna extremisterna i östra Ukraina (kan man?) men regeringen i Kiev behöver inte lyfta ett finger för att avväpna sina "självförsvarsgrupper".
 |
| Peter Wolodarsky, Gunnar Jonsson och Putin |
DN:s (och andra tidningars) skriverier kan karaktäriseras av det apokryfiska citatet från Vimmerby Tidning: "Vi har redan förut varnat den tyske kanslern för att framhärda i sin nuvarande politik och upprepar nu denna varning"
Opinionen bland ledare och media i väst är entydig. Äntligen har vi ett nytt kallt krig - då vet man åtminstone var man står. Ett gyllene tillfälle att ena den politiska opinionen på hemmaplan och säkra återval.
Citatet ovan (min översättning) kommer från historikern Christopher Clarks lovprisade studie om förspelet till första världskriget: "The sleepwalkers. How Europe went to war in 1914." En svensk författare skrev om samma era: "Missförstånden, dumheten, schabblet, sturskheten, chanstagningarna, missgreppen, vettlösheten och förhoppningarna hade ...haft fritt spelrum. Obevekligt skönjdes nu den yttersta följden: kriget." (Min text: "Så var det (kanske) 1914".) Det är skrämmande och hotfullt att se hur väl de båda citaten passar in på dagens situation.
Nationalism och fascism är siamesiska tvillingar.You can't have one without the other.
Här något om andra "journalister" - kanske äldre:
SvaraRaderahttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5847315
Helt klart att gangstervälde råder bland separatisterna. De ryska "journalisternas" inblandning (som dock är litet svår för icke ryskspråkiga att få en klar bild av) strider givetvis mot all etik och objektivitet.
SvaraRaderaMen de västerländska, främst svenska, journalister jag kritiserar arbetar inte på den nivån. Där är det fråga om okunnighet, ytlighet, viljan att följa den allmänna meningen och rudimentär analysförmåga som är problemet. Inte tortyr av fångar.
En annan sak. Lundaforskaren Rudling som jag nämnt ett par gånger i denna diskussion skriver följande: "Leading public intellectuals, among them Mykola Riabchuk och Iuryi Andrukhovych have openly called for a division of Ukraine...calling into doubt the existence of one Ukrainian nation." Kan I.A. i Rudlings transkription vara identisk med "Jurij Andruchovitj" som du, och faktiskt även jag, har skrivit om tidigare? (Fetstil och kursivering tillagda av mig).
Här är en relativt ny artikel av Ryabtjuk (5.3) som säger något helt annat och Andruchovytj som ju apostroferas där är ofta svårfångat ironisk och sarkastisk: http://www.nytimes.com/2014/03/06/opinion/ukraine-not-ready-for-divorce.html?smid=fb-share
SvaraRaderaNär skrev Rudling detta? Och var?
SvaraRadera@Bodil Citatet finns i Rudlings studie "Memories of “Holodomor” and National Socialism in Ukrainian political culture" , sid 254 med källhänvisning i not 106. Publicerad 2013. Efter att ha läst länken du gav ovan verkar det litet oklar och jag har mailat Rudling för att försöka få en mera precis bakgrund till det han skrivit.
SvaraRaderaTyvärr är Rudling studie väldigt svårgooglad men här är en länk som eventuellt fungerar.
http://lu.academia.edu/PerAndersRudling/Papers
Man får scrolla en bit och ladda ner en pdf.
Jag har passat på att läsa en hel del av Ryabtjuk - han verkar vara något av en firebrand som slår vilt åt alla håll.
"Slår vilt åt alla håll"? Vad betyder det?
SvaraRadera"Riabchuk is a brilliant polemicist, who either leaves you dazzled or drives you literally round the bend" läser jag i ingressen till en långintervju med R. Efter att ha läst http://eurasianet.es/2014/03/ukraine-interview-mykola-riabchuk/ har jag svårt att ta honom på allvar.Han har naturligtvis rätt på många punkter men som sagt - han slår vildsint åt alla håll. Hans försvar av fascisterna i Svoboda är helt inacceptabelt som det heter nu för tiden. Hans vacklande försvar av ryska språket är inte heller speciellt övertygande.
SvaraRaderaJaså och varför förde du honom på tal på detta sätt då: "En annan sak. Lundaforskaren Rudling som jag nämnt ett par gånger i denna diskussion skriver följande: "Leading public intellectuals, among them Mykola Riabchuk och Iuryi Andrukhovych have openly called for a division of Ukraine...calling into doubt the existence of one Ukrainian nation."
SvaraRaderaDet hade egentligen ingenting med R. att göra, jag ville bara höra från dig som specialist dels om det av mig fetstilta namnet verkligen var identiskt med den J.A. som du skrivit om flera gånger, möjligen också om du visste något om vad han kunde ha sagt i denna fråga. (Jag är alltså inte intresserad av R. - han dök bara upp i förbifarten). Jag hoppas att Rudling hör av sig.
SvaraRaderaHär något angående hur man från ukrainsk-judiskt håll bedömer "fascismen" i regeringen och hur man ser på den ryska invasionen: http://www.tabletmag.com/jewish-news-and-politics/170735/josef-zissels-yivo
SvaraRaderaNu har jag läst intervjun med Ryabtjuk flera gånger och förstår inte vad du menar med "slår vilt åt alla håll" eller "hans försvar av fascisterna i Svoboda" eller "vacklande försvar av ryska språket". För övrigt skrev RRR i inledningen detta angående språken: "and the publishing sector is dominated by Russian publishing houses". Detta gällde Kyiv och förhållandena är liknande i Lviv (västra Ukraina!) - det är svårt att hitta ukrainskspråkiga publikationer. Ryskan är inte i underläge. Så här beskriver Ryabtjuk saken: "Both Ukrainian and Russian languages are mutually understandable in Ukraine and virtually all citizens have some command of both. The language tensions are rather of symbolical nature, since Russian was privileged for decades in both the Russian and Soviet empires, whereas Ukrainian was either forbidden or marginalized and despised, with Ukrainian speakers being either mocked and humiliated as uneducated rural bumpkins or, if educated, repressed as “bourgeois nationalists”. This quasi-racist, supremacist attitude was internalized by a substantial number of Russophones, especially in the south east, who do not actually defend their right to use Russian (nobody ever denied it) but their old Soviet right not to learn and not to use Ukrainian under any circumstances. The controversial 2012 language law was not about the official use of Russian since such a use is guaranteed by the Ukrainian constitution (1996). As a draft, the law was heavily criticized by experts, including the Venice Commission, but rubber-stamped nonetheless in the parliament, with multiple procedural violations. It evoked hot controversy because it permitted the use of Russian in government bodies not alongside Ukrainian (as was before) but instead of it. It also absolved officials from any need to know and use Ukrainian – something that was perceived as an insult/discrimination for millions of Ukrainophones in the south east, as well as a general threat for Ukrainian language that might eventually become obsolete in Ukraine (something that has already happened to Belarusian in Belarus). The law should be certainly reconsidered but in a way that does not allow Russian propaganda to unscrupulously speculate on it."
SvaraRaderaBodil. Jag har läst en hel del av R. på nätet och är hjärtligt trött på honom. Jag kan inte ta honom på allvar: han är en polemiker och aktivist vilket naturligtvis är honom obetaget men irrelevant för de frågor jag försökt "diskutera." Det han säger om språket i ditt citat är ju helt förvirrat och "beside the point" - vad det gäller är ju att den provisoriska regeringen i år upphävde den språklag som gav regioner rätt att införas minoritetsspråk som officiella språk. "Upprivningen" stoppades sedan efter externa påtryckningar - hur det är nu vet jag inte. Klart är att han försvarar och bagatelliserar Svobodapartiet och dess inflytande."seems to be gradually transforming itself into a respectable center right party" - misstänkt likt vad SD sympatisörer säger i Sverige. Att slåss i riksdagen, misshandla tevechefen och hylla Bandera - jag har svårt att tänka mig Annie Lööf eller Hägglund i den rollen (center right).
SvaraRaderaHan slår åt alla håll. Väst är dåligt, Ryssland är förstås superdåligt, USA är dåligt (fast litet mindre dåligt än EU), Klytchko är dålig, Krim verkar vara dåligt också (lika bra att bli av med det) - det enda som inte är dåligt är den nuvarande regeringen. Och R. själv förstås.
Det hade varit mera intressant att få veta vad Andruchovitj sagt om hela situationen.
Jag har nog sagt vad jag har att säga om detta. Som alltid är du naturligtvis välkommen, även med motsatts synpunkter. Men just ang. R. tror jag inte jag orkar polemisera mer.
God Maj i Zagreb önskar jag dig.
God Maj tillbaka!
SvaraRaderaJag släpper det här samtalet, för vi står för långt ifrån varandra. Det blir bara otrevligt.