Dock tro inte att det svenska lejonet avstår från att ryta. Tillsammans med 5 andra länder har man gjort ett gemensamt uttalande där man påpekar vikten av att de länder som inte är med ändå får vara med och påverka processen.
I fjärde akten av Peer Gynt uppträder svensken Trumpeterstråle tillsammans med Master Cotton, Monsieur Ballon och herr v. Eberknopf. Svensken har ingen lust att följa med dem på deras erövringståg men besinnar sig till slut och säger för sig själv:
Jeg får vel følge dem på færden,(går efter) står det sedan i scenhänvisningarna.
– men protesterer for alverden –!
Om Dramaten någonsin sätter upp Peer Gynt igen så har man en given Trumpeterstråle i Anders Borg.
Jag noterade just det där igår: Är det verkligen så många moderatröster som skulle gå förlorade om man införde lite skatt på deras penningtransaktioner? Ja, givetvis. Och det är allt det handlar om för Borgs del.
SvaraRaderaIgår satt till och med gamle Moderato Classico som han numera kallar sig (låter som en kaffesort) Ulf Adehlson i en intervju och beklagade utförsäljningskarusellen (det handlade främst om SJ). Han tyckte det gått för långt med marknadsliberalismen. Hur mycket för långt? Och när blev det en tanke även för en Moderato Classico?
Ja du, Ibsen visste nog något om var skon klämmer hos försiktighetssvensken.
Nu kan man ju -om man är elak vilket jag naturligtvis aldrig skulle vara mot Europas näst bäste finansminister- tänka sig att finansspekulanter som inte vill betala skatt i stället kommer att förlägga sina affärer till skattefria Stockholm så då får väl Borg indirekt in ännu litet mer pengar som han kan betala av statsskulden med. Men, nej det kan jag aldrig tänka mig.
SvaraRaderaDet kanske är precis som Anders Borg sa till pressen efteråt: "I riktig politik så är kompromisser alltid nödvändiga.Det här är ett givande och ett tagande."
SvaraRadera...Ni ger och vi tar...
/Ylva N
Är det "insatserna" från dessa aktörer Borg vurmar för? "I USA kom år 2007 40 procent av företagsvinsterna från finansrelaterad verksamhet. 1980 tjänade en investmentbankir ungefär lika mycket som någon i industrin med motsvarande utbildning. 2007 var lönen fyra gånger högre. Andra fenomen som kan noteras de senaste 30 åren är ett pärlband av tillgångsbubblor, större och allt våldsammare kapitalrörelser och höjda avkastningskrav."
SvaraRadera(Cervenca i en artikel om vårt behov av tråkbanker).
Och - skriver Cervenca annorstädes: snart kommer akiteägarna att äga nästan alla pengar...
låter som Monopolspel. Men det är väl inget nytt? Eller...
(Som vanligt förväntar jag mig oerhört upplysta svar från dig).
Men
Förlåt den försenade kommentaren. "Företagsvinster" tror jag är ett ganska dimmigt begrepp eftersom företag som regel har stora möjligheter att själva -på lagligt sätt- bestämma hur stor vinst man vill visa. Avskrivningar, periodiseringar, interntransaktioner, försäljningar av tillgångar och mycket annat möjliggör detta. Ibland vill man kanske visa stora vinster för att påverka aktiekursen, ibland låga för att undvika skatt. (Av den anledningen tror jag inte heller att sänkning av bolagsskatten är något särskilt verksamt medel för att stärka konkurrenskraften, som man påstår.)
SvaraRaderaVad det är fråga om här är nog snarast att finanstransaktionerna kanske kommer att förläggas till länder som inte debiterar skatt - Storbritannien och Sverige. Det blir ju då till fördel för dessa länder och leder väl även till ökade inkomster. Läs Ylva Nilssons kommentar härovan.
Din liknelse med Monopolspelet är naturligtvis på pricken. Själv brukar jag tala om finansmarknadens ädelkasino där "banken" alltid vinner och croupiererna gör sig en bra hacka. Med verkligheten har det väldigt litet att göra.