16 apr. 2014

Framgång för extremisterna


Det skulle ju inte bli så mycket EU här men jag kan inte låta bli att hänvisa till mitt inlägg om senaste prognosen inför EP-valet. Konservativ övervikt och starka extremister i EP. Där finns även en länk till en interaktiv karta där man kan se läget i enskilda länder.

De högerextremistiska partiernas framgångar i Sverige, Holland, Frankrike och flera andra länder är naturligtvis oroande för demokratin i Europa. Man får trösta sig med att sekterister både på vänster- och högerkanten alltid har ytterst svårt att komma överens. Från renhållningssynpunkt kan man också notera att svenska v ingår i samma partigrupp som bl.a. de portugisiska och grekiska kommunistpartierna och terroristorganisationen IRA:s politiska gren. Det gäller att välja sitt sällskap.

Det var allt jag ville säga här. Men desto mer på Euroflarn.

12 kommentarer:

  1. Läste just en längre text av Timothy Snyder, som finns här:

    http://www.eurozine.com/articles/2014-04-16-snyder-en.html

    En historisk exposé över Ukrainas skiftande öden som leder fram till situationen för Europa idag, Putins ambitioner och EU-valet.

    "A vote for Strache or Le Pen or even Farage is now a vote for Putin, and a defeat for Europe is a victory for Eurasia. The return to the nation-state is impossible, so integration will continue in one form or another: all that can be decided is the form. Politicians and intellectuals used to say that there was no alternative to the European project, but now there is: Eurasia."

    Vad säger en erfaren bedömare som du om denna text?

    SvaraRadera
  2. Olof06:05

    Utan att vilja verka som om jag slätar över här så kan jag bara konstatera att extremister på båda sidor är lite som radioaktiva isotoper. Ju mer extrema de är desto snabbare halveras de. Jag hörde en gång om ett extremt kommunistparti i en svensk stad (Malmö tror jag det var) som delades över en schism om konstens roll i samhället. Efter denna delning var de fiender och ägnade mest tid åt att bekämpa varandra.

    Front National verkar väl lite mer förfaren så visst kan det tänkas att SD blir något liknande, men mina blygsamma undersökningar av dem visar att det mest är folk i toppen som har opinionskänsla. Allt annat under det är foliehattar och hopplöst främligsfientliga människor. Jag har väldigt svårt att tänka mig att de kommer över 10%.

    SvaraRadera
  3. Tack för era kommentarer. Jag återkommer senare.

    SvaraRadera
  4. @Lennart. Tack för länken. Vad skall jag säga. I en kommentar om Snyders "The haze of propaganda" skrev jag :"S. präglas av sina fördomar liksom jag präglas av mina. " Och intrycket stärks efter att ha läst artikeln du länkat till. Jag rekommenderar (litet svårhittade) "Memories of “Holodomor” and National Socialism in Ukrainian political culture " av en forskare i Lund som ger en ganska annorlunda bild av sammanhangen..

    Det ligger i NATO:s och västerländska vapenkramande journalisters intresse att bagatellisera den groteska nationalismen och fascismen i Ukraina. Så sker också med stor framgång.

    På en punkt ger jag Snyder offörbehållsamt rätt: att rösta på högerextremistiska partier blir ett nederlag för Europa. Men hans försök att ställa "Eurasia" mot "Europa" ställer jag inte upp på.

    Jag återkommer till Olofs kommentar och med, som jag hoppas, en länk till den lundensiska texten.

    SvaraRadera
  5. Här är en länk till papperet jag syftade på:

    http://lu.academia.edu/PerAndersRudling/Papers

    Man får scrolla en bit och ladda ner en pdf. Rudling har skrivit många andra intressanta papper om Ukraina



    SvaraRadera
  6. @Bengt O. Bara några tankar här. Jag är nu inte rätt person att bedriva polemik i dessa frågor, men ändå. Historia är historia och som alltid tolkas och bedöms den på olika sätt.
    Men vi lever här och nu och jag har svårt att förstå varför man ska acceptera det glasklara folkrättsbrott som Rysslands annektering av Krim innebär och lika svårt har jag att förstå att tonvikten läggs vid att hitta förmildrande omständigheter kring den ideologidrivna ryska expansionismen. Och att utmåla den unga ukrainska generationens strävan efter ett bättre samhälle som styrd av nazister och fascister är ett cyniskt svek. Hur stor del av Östeuropa har Ryssland "rätt" att återsovjetisera? Det finns ju fler stater med tyskspråkiga minoriteter. Och vad kan det få för konsekvenser? Har Ungern rätt att utvidgas på samma sätt? Det ser ut som om historien vänder tillbaka på ett oroväckande sätt.

    SvaraRadera
  7. "tyskspråkiga" ska givetvis vara "ryskspråkiga"...

    SvaraRadera
  8. Först @Olof. Du har naturligtvis alldeles rätt. Jag ser att de flesta seriösa bedömare tror att de högerextrema krafterna kommer att få kraftigt utökad representation i EP men också att de inte kommer att kunna påverka politiken. Försök pågår ju att bilda en egen parlamentsfraktion. För dem vore det stora fördelar eftersom det skulle innebära ekonomiskt stöd och flera politiska poster i parlamentet. Men det blir nog svårt - FN och FPÖ vill nog men Wilders har hittills ställt sig avvisande även om han och Marine le Pen vänslades vid en träffa nyligen. Om SD skulle få komma med är svårt att säga.

    Österrikiska FPÖ kämpar febrilt för att framstå som ett rumsrent parti. Man blev ju också tvungen att göra sig av med sin toppkandidat till EP-valet pga hans främlingsfientliga och hitlervänliga uttalanden. Jag har emellertid just läst igenom antirasistorganisationen ZARAs årsrapport för 2013 där man dokumenterat (och inskridit mot) diskriminerande och rasistiska händelser. Det är skrämmande att se hur många ansvariga FPÖ-funtionärer på lokal nivå som är inblandade. Stadsfullmäktigeordförande som uttrycker sig på ett språk som man inte vill citera ens i avskräckande syfte osv.

    Trots detta är FPÖ i opinionen andra eller första parti. Skälet är naturligtvis huvudsakligen att den sedan en evighet regerande stora koalitionen mellan socialdemokrater och konservativa är hopplöst bankrutt och avskydd av kanske största delen av befolkningen.

    SvaraRadera
  9. @ Lennart. Jag vet inte varför du karakteriserar diskussionen som "polemik". Du klargör ditt sätt att se på saken och jag försöker att klargöra mitt. Det är väl så det skall vara.

    Tyvärr tror jag dock att jag varit alldeles för oklar i mina skriverier. Jag vore den siste att acceptera folkrättsbrott och expansionspolitik. Men att den ene gör orätt innebär inte att den andre gör allting rätt. Och när du talar om "den unga ukrainska generationens strävan efter ett bättre samhälle" så menar jag att det tragiska är att just denna strävan kidnappats av nationalister och högerextremister. Den provisoriska negeringen består av folk från Timoschenkos parti och från Svoboda. De är inga demokratins och folkrättens förkämpar, de har inte de frihetsideal och den moderna och liberala syn som ungdomarna från "Euromaidan" hade.

    När man bekymrar sig om EU-länder med ryska minoriteter så är det nog i stort sett bara panikmakeri. Att flygpatrullera längs Polens och de baltiska staternas gränser representerar väl snarast en önskan från NATO-militärer och den lille Napoleonepigonen Fogh Rasmussen att återuppliva det kalla kriget när man verkligen hade någonting att göra. Det finns ett kritiskt fall och det är Transdjinstrien i Moldova som ända sedan landet blev självständigt försökt att bli oberoende eller ansluta sig till Ryssland. Där kan naturligtvis något hända. Annars kan jag inte se någon situation liknande Krim. I Georgien kanske, jag är inte uppdaterad om situation där.

    Ungern har inte de rätt som du antyder. Inte heller Danmark gentemot Tyskland i Schleswig-Holstein och tvärtom. Inte Belgien och Holland gentemot varandra. Och inte Lichtenstein gentemot Tjeckien fast man gjorde ett tappert försök under utvidgningsförhandlingarna... Men så går det ju inte till i stabila demokratiska stater.

    Du får gärna "polemisera" mot det jag skrivit - jag skall lyssna och se vad jag kan ta till mig.

    SvaraRadera
  10. Bengt O.,
    Javisst, "polemik" är naturligtvis fel ord, det handlar ju om en diskussion. Men kanske återspeglar det spontana ordvalet den frustration jag ibland känner när Ukraina nu diskuteras. Det jag ser som huvudsaken - Rysslands annektering och självpåtagna rätt till infiltration blir en bisak, och Ukrainsk inrikespolitik (förvisso ingen vacker syn) och framförallt historia nagelfars och ibland - åtminstone får jag det intrycket - på något sätt tas till intäkt för att rättfärdiga det ryska övergreppet.
    Hur "väst" ska ge stöd åt de krafter från Euromaidan som inte bara hade - utan förhoppningsvis fortfar har - andra frihetsideal är oligarker, fascister och högermän, det vet jag inte. Men att utmåla Ukraina som förlorat åt högerextremism måste vara fel.

    Självfallet innebär inte det att den ene (Ryssland) gör orätt att den andre (EU, Nato, USA) gör allting rätt. USA:s hyckleri behöver knappast nämnas. Här är jag djupt pessimistisk. Stormakters geopolitiska kraftmätningar får alltid offer - folk som vill ha frihet att leva på ett anständigt vis.
    Jag önskar att det är så att oron i länder med tyskspråkiga minoriteter är "panikmakeri". Men Putins och det ryska parlamentet har ju talat klarspråk åtminstone när det gäller Ukraina. Det har ju hänt förr att det som alla ser som osannolikt ändå inträffar. Kanske är det så som Merkel sa, att Putin lever i en annan värld än denna.






    SvaraRadera
  11. Ser man på. Nu kom vi ett ordentligt stycke närmare varandra. Det mesta du skriver håller jag med om. Ukraina är väl (ännu) inte förlorat men hur yttre och inre hot skall kunna avvärjas är väl i ögonblicket mycket svårt att se. Jag tror ju att EU, OSCE och kanske Europarådet skulle kunna bidra till en demokratisk utveckling när de yttre förhållandena medger att man kan börja arbeta med detta.

    Däremot tror jag att tanken att Ryssland skulle anfalla ett EU eller NATO-land är förflugen.

    Nu skall vi emellertid anfalla påskmiddagen som håller på att dukas fram. Att den innehåller en liten liten klick "rysk" kaviar får inte tas som ett politiskt statement. Den är f.ö. gjord i Österrike (!) men dock på stör och i nästan rysk prisklass. Så önskar jag dig en glad påsk i Halland.

    SvaraRadera
  12. Detsamma till dig i Wien! Även här dukas det upp. Vårsolen skiner och måltiden inleds med en utsökt hemkryddad bäsk till sillen…

    SvaraRadera