Han går på rockfestival men tröttnar och går och lägger sig

Så långt behövde jag inte gå. Det vara bara att öppna sovrumsfönstret där ljudet från Vienna Rock på Donauön trängde in, fullt hörbart, särskilt trummorna.

P.g.a. bristande sakkunskap kunde jag inte avgöra om det var Metallica eller Kiss som spelade men dessa två legendära band är huvudattraktionerna i arrangemanget.

Det är inte min musik men faktum är att ju längre tiden går desto mer förädlas också det som man urpsrungligen tyckte var helt ohörbart. Det kan vara ganska roligt att se och höra t.ex. Metallica nu för tiden, bara det inte blir för mycket. Ett fornfynd liksom.

När jag såg teves nyhetsutsändningar fäste jag mig vid att de intervjuer som gjordes med publiken alltid var personer i medelåldern, ibland övre d.o. Det var uppenbart att de hade varit unga en gång och nu försökte återuppleva dessa tider.

Det skall man aldrig göra.

Man väntar sig ca 30 000  besökare. Det finns campingplats på ön men man räknar med att de flesta föredrar att bo på hotell inne i stan. Några klagade på biljettpriserna  €200 för tre konsertkvällar. Jag kan inte bedöma om det mycket eller litet.

Hemma hos oss är det gratis.