...and tell Tchaikovsky the news!

Årets Polarpris gick till två kontroversiella eller åtminstone nyskapande musiker - ett fantastiskt fint val.

För ett antal år sedan fick jag uppleva den s.k."First Night" i Boston , dvs nyårsaftonsfirande då ca 1 miljon människor driver omkring och konsumerar teater, musik, mat och andra kulturyttringar (allt alkoholfritt) och avslutas med ett gigantiskt fyrverkeri.  Man kan köpa en särskild knapp som ger inträde till det mesta.

På en liten teater någonstans fick vi se och höra Peter Sellars berätta och förklara det stycke som skulle framföras och som han hade "iscensatt": Bachs Cantata Ich habe genug, BWV 82.  Sellars är en av de få personer som muntligt kan presentera musik på ett sätt som blir både levande och begripligt samtidigt som den humoristiska ådran alltid finns där. Bernstein och Sten Broman var andra sådana personligheter. Tyvärr minns jag inte namnet på sångerskan som sjöng efter presentationen men det var en uppenbarelse, ett av dessa avgrundsdjupa musikaliska ögonblick som man aldrig glömmer. Omedelbart efter hemkomsten till Wien gick jag in i en musikaffär och utan vidare krusiduller sade jag direkt till försäljaren :"Ich habe genug!" Han vände sig om, rotade i hyllorna och efter ett par minuter kunde han visa mig 3 olika versioner av Bachkantaten!

Här är emellertid en fin version som inte har något med Sellars att göra annat än via mina "hågkomster ur ett dåligt minne.": Ich habe genug.

Chuck Berry - det var tider när rock betydde rock-and-roll och inte nutida skränande och helgalna trumslagare utan varje tillstymmelse till vare sig talang, text eller melodi. Här är en klassiker (som ju senare tagits upp av många artister bl.a. The Beatles): Roll over Beethoven (and tell Tchaikovsky the news).

Och, weil es so schön war, som vi säger i Euroland en annan klassiker: Johnny B. Goode dock inför ett märkbart oentusiastiskt auditorium.

Jag är säker på att Sellars och Chuck kommer att finna varandra på galan. Om de inte redan gjort det.