9 maj 2015

Ett vrak på litteraturens bilkyrkogård


 Så tyckte redan Harry Martinson:

En sekt som kallas Kittlarna har uppstått.
De träffas för att kittlas och att kittla.
Det är mest kvinnor, men de ledande är män
och kallas kittelflikare,
ett gammalt ord från förgoldondisk tid.
I ”Blå arkivet” finnes ordet nämnt.
Det hör på något sätt ihop med föda
i äldre mening, och med lågor.
Mer vet jag inte.
Som barn i skolan såg jag visserligen
vid något tillfälle naturlig eld.
Den tändes, minns jag, i ett stycke trä
som visades omkring och utspred rök
och även någon värme.
När alla hade sett hölls träet ner i vatten.
Den lilla pittoreska lågan släcktes.
Trä var ett sällsynt ämne. Hade funnits
i förgoldondisk tid men sedan minskat
alltmer på grund av strålningskatastrofer.
Vi var rätt rörda, minns jag, där vi stod
i ring och såg det lilla träet lysa.
Men det är länge sedan, ack så länge.

Aniara, 17e sången

(Visa inte detta för Sara Danius som tyckte att "Aniara" var som en gammal rostig Volvo på en bilkyrkogård!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar