"Min Billyhylla.... där trängs Hemingway, Fitzgerald, Gertrude Stein, Dorothy Parker, Thurber, dos Passos, Faulkner, Steinbeck, Damon Runyon, Joyce och många andra med böcker om Hemingway, Zelda och Scott, Ford Madox Ford, H.L. Mencken , Dorothy Parker, Gertrude Stein, Alice B. Toklas, Nora Joyce och Sylvia Beach och flera andra"
Från min bloggtext från 2011: "The Pocket Book of Short Stories"
Av skäl som jag inte går in på just nu har jag nyss bläddrat litet i några biografier över ett par av de författare som nämns i citatet ovan. I Marion Meades omfångsrika biografi över Dorothy Parker hittar jag en passus som är intressant mot bakgrunden av dagens diskussion om vilken litteratur som skall läsas i skolan, "trigger warnings" och föräldrarnas hotfulla inflytande.
Mot slutet av sitt liv antog Dorothy Parker ett jobb som visiting professor vid California State University, huvudsakligen för att hon behövde pengarna. Man hade förespeglat henne att det fanns ett stort intresse att få höra om författare hon mött och känt som Hemingway, Scott Fitzgerald eller Faulkner. Men 1963 insåg hon snabbt att studenterna aldrig hade läst något av dessa författare. "She found their political conservatism and their general narrowness of mind to be disgraceful. When she assigned "The Grapes of Wrath", some of them called it obscene, and one said that her mother didn't want the book in the house. While studying "Sister Carrie", Dorothy found herself in the ridiculous position of having to defend not only Dreiser but also adultery in literature." (Theodore Dreisers "Sister Carrie" liksom den senare "An American Tragedy" är böcker som regelbundet aspirerar på titeln "The Great American Novel".)
Liksom Dorothy finner jag mig själv i den löjliga belägenheten att behöva försvara Knausgård och Stig Larson -författare som ingenting betyder för mig- för att de skrivit om otrevliga saker. Men vi ser att samma obildning och småskurenhet som vi idag observerar i svensk skola och kulturdebatt fanns redan på 1960-talet vid renommerade amerikanska universitet.
Säkert. Men fick småskurenheten lika stor plats på kultursidorna då? Man undrar. Nymoralismen är ju nu beredd att slakta begåvning till förmån för rättänkande. Något som man kanske i USA vid den tid du talar om ändå lämnade åt Christian Science eller Minneapolis Baptist Express att förvalta?
SvaraRadera